Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
OTTO VON FRIESEN.
skrift är ett femtiotal år äldre än hvad man hittills antagit.
Ett vida viktigare skäl för att vår Tkiö(th)rikR verkligen är
Tjodrik den store finna vi i den omständigheten, att ett
forn-engelskt kväde, Déors klagan, uppger, att Théodric, hvilket
här med visshet är Tjodrik den store, i trettio år härskade
öfver mceringa bur g. Efter all sannolikhet är det sålunda den
gamla sagan från folkvandringens stormiga och äfventyrsfyllda
tider om den store och ädle östgotakonungen, som här
åsyftas, en saga som under medeltiden var känd och högt
skattad inom hela den germanska världen och i en rad olika
gestaltningar och med växlande detaljer möter oss i kvädets
och prosans dräkt. Hvilken episod strofen åsyftar, veta vi
icke. Kanske är den icke bevarad i någon annan källa till
våra dagar. Då vi veta, att vissa trakter vid södra
Östersjön i forntiden kallas Reidgotaland, är det möjligt, att
Hrceithmar skall öfversättas med Östersjön. Är nu
didrik-sagans berättelse om Tj od riks fard till Holstein och Sachsen
för att på Vidga hämnas sin broder Tj od mars död gammal,
kunde vår strof vara hämtad ur detta parti af sagan och ha
upptagits på rökstenen antingen därför, att den döde, till
hvars ära och kanske glädje stenen är rest och inskriften är
utförd, satt särskildt värde på den, eller kanske därför att
denna strof bäst i inskriftförfattarens tycke gifvit en åskådlig
helhetsbild af den frejdade sagohjälten och därför bäst ägnade
sig till att ange, hvem han med de föregående prosaradernas
dunkla antydningar åsyftade.
Jag öfvergår till en skildring af den återstående ristningens
innehåll. Kasta vi en blick på den mot framsidan svarande
breda baksidan (fig. 5), skola vi finna en märklig rikedom på
tecken. Vi träffa här icke blott de hittills ensamt brukade
rökrunorna, ehuru dessa fylla största delen af stenens yta,
nämligen af de vertikala raderna rad 2 och följande samt
större delen af de tre horisontala raderna ofvanför detta parti.
Men dessutom träffa vi en ny art runor i den nedersta
upp-och nedvända raden samt i den utefter stenens vänstra kant
nedifrån uppåt löpande. På fal tet närmast toppen äro på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
