Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄFSNÄS SLOTTSRUIN.
77
att de kunde tacka till att hafva fätt så pass mycket och
skrifver en gång härom: »Ville de ock något besinna, hvad
förråd jag hade i händerna, då deras salig Herr fader föll
ifrån, som var så sköflat och röfvat bort med både bo och
bohag. Jag hade hvarken oxe eller ko, gris eller so,
hvar-ken koppar eller tenn förutom allt annat som uti bo tjenar.
Allt sådant hafver jag ihop släpat för hvar och en med ett
fattigt ensörjande hufvud, liksom en oxe drager tungt lass
med sina hom. Därtill med låtit byggt husen opp,
förbättrat gårdame med mycket släp etc.» Icke så
nogräknad i valet af medel, lade hon under Gräfsnäs den ena
gården efter den andra i grannskapet, och sonen Axel lät
till och med afverka mycket af kronans skogar för att i
stället anlägga nya utgårdar till stamgodset. Han lät äfven
befästa slottet, som omgafs med tomprydda vallar och djupa
grafvar, så att det både utgjorde en nog så ståtlig boning
och en säker tillflyktsort.
Medan »Gref Ebba» och hennes son Axel mestadels
höllo tillsammans och ställde sig på konung Johan III:s
sida, öfvergick Mauritz på Käggleholm till hertig Carls
parti, hvilket han förblef trogen till sin död.
Axel, som skref sig grefve till Raseborg samt friherre
till Gräfsnäs, hade ärft sina fäders trotsiga och hårda sinne,
och ombytlig och föga ordhållig som han var, låg han i
ständig fejd med sina fränder, konungarna Johan III,
Sigismund, Carl IX och Gustaf II Adolf, och stcW än på det
ena än på det andra partiets sida.
Enligt Geijer skulle han försökt att för Sigismunds räk-
___ ♦*
ning bemäktiga sig Gullberg och Alfsborg, hvarför han
samlade adeln och bönderna i trakten, men inneslöts på
Gräfsnäs af hertig Carls trupper, hvilka belägrade slottet
i 7 veckor. Då isen lade sig på sjön, ansåg han sig icke
längre säker utan flydde och sökte skydd hos Sigismund.
Återkommen försonade han sig med hertigen, men det dröjde
icke länge, förrän han åter ställde till bråk.
Då han klagade öfver att hertigen icke tillät honom att
antasta och döma sina bönder som han ville eller »fann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
