Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
ERIK ÅKERHIELM.
stora taflor i fcirsilfrad och drifven koppar. De visa gamla
testamentets profeter.
På södra sidan af koret är den Braheska grafven. Öfver
den hvälfda ingången stå marmorstoder i kroppsstorlek af
Per Brahe den yngre och hans första gemål.
Längst nere i
kyrkan under
orgelläktaren står
en hel församling
gamla
träbeläten. De stå där
skamfilade i
synen, med
bleknande färger, och
se förvånade ut,
stå i skumrasket
med afsli tna öron
och trubbiga
näsor och grubbla
öfver alltings förgänglighet. Man ser bortåt de gamla belätena,
som fått en så undanskymd plats, och undrar, om de äro
gengångare från sekler, som flytt, eller stackars döda, som ej
fatt ro i sina grafvar. Men så far man höra, att de
föreställa de tolf apostlarna och man ler åt förfadrens naiva
fantasi. Fordom hade de en förnämare plats. Då sutto de
på väggarna mellan kyrkfönstren till allmänt beskådande.
Men stiftets biskop, Esaias Tegnér, ansåg visst, att de voro
mera ägnade för löje än andakt, ty han förvisade de gamla
väderbitna helgonen till den undangömda vrå, där de nu stå
och meditera öfver tidens ondska. Man vet icke, hur de
kommit till, om de äro krigsbyte och sålunda främlingar i
norden, eller om de äro minnen från Visingsö äldsta kyrka.
De få väl stå där i skumrasket och vänta på domedag de
gamla belätena, medan tidens klot rullar hänl
I sakristian bevaras en hel del märkliga ting. Här ser man
Ebba Brahes brudkrona, skänkt till kyrkan af gref Magnus’
väna dotter. Det är dock icke samma krona, som hon själf
BRAHESKA GRAFKORET I BRAHEKYRKAN.
Fot. af E. Åkerhielm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
