- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1906 /
184

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det väl ej underligt, om man, då vackra sommardagar tjusa ögat, plötsligt far en obetvinglig lust att åter blifva vagabonden eller själfhärskaren öfver en ränsel och en ej alltför illa fylld plånbok och så beger sig af mot främmande trakter och okända öden.

Det finnes då olika sätt att lefva friluftslif: man kan t. ex. göra det med ränseln på sin egen rygg, på en velociped eller på en hästs rygg. Denna gång hade jag tillsammans med två kvinnliga ridkamrater beslutat mig för häst-ryggen, ännu i minnet lefvande på en liknande färd sommaren 1903 genom Floda finnmark.

Turistlifvet till häst har åtskilliga stora fördelar. Till fots eller per cykel far man ombesörja fortkomsten själf, här öfvertager hästen detta ganska afsevärda arbete, och man kan desto mer odeladt ägna sig åt de naturscenerier, som erbjuda sig. Under det man vidare per cykel är bunden vid den ofta gassiga och dammiga landsvägen, är hästen framför allt lämplig för skogsstigar, och med något tränade hästar tar man sig fram öfver rätt svåra stigar, åar och vadställen. De värsta hindren äro väl mossar och kärr, och om dessa i allmänhet icke äro eftersträfvansvärda, så skola vi i det följande visa, att de dock ej alltid äro oöfvervinneliga.1

Att för trenne medlemmar ur skilda familjer besluta sig för en gemensam ridtur på halfannan vecka är ingalunda en lätt sak. Först och främst måste hästarna vara i lämplig kondition, så ock personerna i råga, så ens närmaste omgifning, och så måste möjlighet till ledighet för alla dessa personer inträffa samtidigt. Till sist är väderleken en väsentlig faktor att taga med i räkningen.

Har man nu emellertid något så när lyckats anpassa alla dessa förhållanden, så kommer en ofta ganska svårlöst

1 [1]


[1] Jag kan icke underlåta att påpeka en rätt stor brist vid våra
turisthandböckers utarbetande, att nämligen aldrig anvisningar för ridturister
förefinnas, då likväl mången vore ytterst tacksam för dylika. Ridturisten lämnar
helst de stora landsvägarna åt sidan och uppsöker i stället mindre
skogsvägar och goda gångstigar, där icke plötsligt sädesfält eller svåra
gärdsgårdar spärra vägen, men att leta sig till dylika vägar medelst
turisthandböcker eller generalstabskartor är fåfäng möda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:56:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1906/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free