Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fickorna på djuren, hästarna bestegos, hästskötaren
hemförlofvades, och ridturen började.
Första målet blef således Östersund, dit vi redo tillbaka
samma väg vi nyss färdats i droska. Jag måste medge,
att jag under denna färd ingalunda kände den
tillfredsställelse man väl borde hafva känt, då nu ändtligen en länge
planlagd och mycket ventilerad tur blef realiserad. Först
när vi lämnat Ö. bakom oss, kunde jag njuta af behaget i
en landsvägsryttares fria tillvaro.
Vi följde så landsvägen ofvanför järnvägen genom
åtskilliga byar längs Storsjöns vackra strand i riktning mot
Brunflo, hvars gästgifvargård vi utsett till vårt första
nattkvarter. Vägen var bred, men ovanligt hård. Takten blef
därför skäligen långsam och skridterna långa, hvarunder vi
oftast själfva gingo till fots bredvid hästarna. Vid 1-tiden
ankommo vi till B. gästgifvargård. Trots den sena timmen
funno vi en ung Adonis med lejonman, lydande namnet Julius,
hvilken välvilligt erbjöd sina tjänster vid hästarnas skötsel
för natten. Sedan hästarna omsorgsfullt ryktats och deras
senor sköljts och lindats — hvilket allt herr Julius fann i
hög grad öfverflödigt — och stallet erhållit en rengöring, som
tydligen icke på månader kommit detsamma till del, blef
en stunds dividerande om ströet för natten. J. ansåg
nämligen, stödd på erfarenhetens fakta, att en liten korg med
sågspån vore mer än tillräcklig för tre hästar, och blef
ganska uppbragt, då vi icke befunnos dela hans mening. Först
då vi uttryckligen fordrade att få mera och lofvade lämna
full kontant ersättning därför, gaf han med sig och lofvade
att fylla hela stallet med sågspån, om vi så önskade. Vi
öfverenskommo dock att gå en medelväg, och sedan hästarna
vattnats och affodrats med hö och hafre, fick J. ro, och vi
undersökte vårt natthärberge. En enkel aftonmåltid med
många salta, ej särdeles njutbara kalla rätter afslutade dagen.
Kl. 6 på måndagsmorgonen fingo hästarna sin skötsel.
Vår uppfattning om en ordentlig rykt var emellertid icke
öfverensstämmande med stallkarlens, och denne fann det i
högsta grad löjligt att såsom vi »fila» på en häst. »Vi anse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
