- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1906 /
216

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 l6

J. E. LJUNGQVIST.

Vi vandra på den täta, mjuka gräsmattan ned mot Storträsk.
Hdstfiblans saffransgula solar, omsvärmade af en flock
zebra-tecknade flugor, och knappväddens blomkorgar i blå lila,
inventerade af en i höstkylan halft domnande humla, omväxla
med slåtterblommans krithvita, nektarfyllda skålar. Till denna
treklang sällar sig en kall underton af den lilla spensliga
stålörtens ( Gentiana uliginosa) rödvioletta toppar. Under

det anslagna färgackordet flyter en jämn, bred ström af
gräsmattans schatteringar från lifligt grönt till stålgrått.

Vi äro nu vid träskkanten. — »Ar detta ett träsk!»
protesterar ni och talar om, hur ett riktigt träsk bör se ut
enligt alla naturens regler. Men det hjälper inte.
Gotlänningen kallar sina myrsjöar träsk, ehuru de både dra not, ro,
segla och t. o. m. göra haveri där. Litet hvar af
årsskriftens läsare har nog hört talas om Tingstäde träsk. — »Sjön»

EROSION SSTRAND VID ÖSTRA STORTRÄSK. Fot. af förf.

är blott Östersjön. — De gotländska träsken äro emellertid
ena rätt egendomliga tillställningar, åtminstone de, som jag
är närmare bekant med, — Mästermyrs. Jag tillåter mig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:56:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1906/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free