Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
J. E. LJUNGQVIST.
gräset i den förres spår. Sedan kan arbetet bötja. Hvinande
stryker »sigden» (kort och bredbladig lie med långt skaft,
»örve») genom gräset, som ej bör afslås mera än till »ankålls»
(fotknölen). En räkerska med högt uppskörtade kjolar följer
efter, hopräfsar fodret till små högar (»kyslingar»), som efter
lätt torkning förenas till större höstackar, hvilka till sist lassas
på »håj häckar»
och hemforslas.
På mera sanka
ställen framköres
fodret på
»myrsläp» (oskodda,
låga och breda
kälkar), hvarvid
dragama gång på
gång bli
fastsittande i dyn. Där
många »vätar»
lägga större
hinder i vägen för
den sortens
trafik, äro kanaler
gräfda; fodret
lastas med den
tre-hornade »tjaugan»
på en äska och
forslas fram till
SLÅTTERÖLBT BRYGGES.
Fot. af förf.
myrkanten,
ut-bredes och torkas.
— Slåttem har något förändrat myrens fysiognomi. Agen,
som endast i nödfall afslås till foder, kvarstår som runda
holmar, omgifna af slagna starrfalt, där brunmossan nu
glänser i stubben. Agen har egentligen endast värde såsom
•é
taktäckningsmaterial. An i dag påläggas agtak under stora
festligheter, »husating» ( ating — gille), ehuru ej på långt
när i samma utsträckning som förr, då agen stod högt i ropet
och betaltes med fem ä sex riksdaler häcken. Agen sköttes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
