- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1906 /
245

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STRÖFTÅG KRING HELAGSFJÄLLET.

245

göra efter. Här ligger emellertid till vår öfverraskning en
spång mellan tvenne klipputsprång, som tränga ihop
strömfåran1, och efter ytterligare en halftimme genom täta lundar
af fjällbjörk och förbi spridda lappkåtor göra vi ändtligen
halt. Jag kastar mig ned på marken och trycker händerna
mot mina ursinnigt bultande tinningar. Efter en sömnlös
natt£tolf timmars nästan oafbruten marsch utan någon
ordentlig föda — däremot protesterade både hufvudet, bålen och
lemmarna.

Emellertid gjorde kalops och kaffe hvad de kunde, och
om en timme — kl. 8 på kvällen — stodo vi fardiga att
fortsätta fram till Ljungdalen. Det påstods vara endast en
mil kvar, men jag visste ej längre hvad jag skulle tro om
dessa afståndsuppgifter — vet det för resten ej än. Alltnog,
i dryga två och en half timme marschera vi, nu på ett
slags körväg längs Ljungan, som växer, blir alltmer
bullrande och till sist på ett ställe bildar ett utomordentligt
vackert, vildroman tiskt vattenfall. Fjällbjörken har vikit för
sin högvuxnare, elegantare syster och för granskogen; vägen
går än förbi fåbodvallar, som ligga slumrande i den mulna
kvällens halfmörker, än genom öfversvämmade ängsmarker,
än uppför och utför de tvärbrantaste skogsbackar. Det är
en utmärkt intressant och vacker väg — men vi äro för
trötta, för irriterade af slutmålets envisa aflägsenhet för att
njuta riktigt. Till sist möta vi dock högstammiga tallar —
en lång hed, bevuxen med dessa träd, en utförsbacke, och vi
äro i Ljungdalen. På Jöns Lidbergs gård samlas hela
karavanen, vi få efter någon väntan kvarter oss anvisadt, våra
saker uppackade och vår nya hunger stillad med gröt och
mjölk; hvarefter jag — ingalunda bildligt — kastar af mig
mina kläder, dyker ned i en säng och somnar som man blåser
ut ett ljus.

I dag är det, som sagdt, vackert väder och Ljungdalen är
också vackert. Jag är förvånad öfver att ej ha hört denna
ort prisas mer .Den stora, vänliga byn famnas af vidsträckta,
allvarsamma skogar, öfver hvilka blåskiftande, snöglittrande

1 En ordentlig bro är nu på detta ställe uppförd öfver älfven.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:56:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1906/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free