Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN MOSJÖN TILL VILHELMINA.
*79
icke hade något verktyg, hvarmed vi kunde gräfva oss in i
hålen, så fortsatte vi vår förd. Vi hade troligen sett ett
exemplar af den mycket sällsynta blåräfven.
Ett stycke längre fram kommo vi till en stor rund grop,
bredvid hvilken låg en stor flat sten. Våra vägvisare
förklarade, att detta var en källare, i hvilken lapparna, då de
om hösten draga söderut, lägga ned sitt renkött för att
bevara det tills de om våren vända åter samma väg. De slakta
NATTLÄGER VID VUOLELITESJÖN. Fot. af P. Burchardt.
nämligen alltid för egen räkning på hösten, då renarna äro
som fetast, och då de vända åter om våren, ha de det
delikataste frusna kött, lika förträffligt som på hösten. Om
våren äro djuren ganska magra efter den långa vandringen
längs kusten och den dåliga kosten och därför föga ägnade
för slakt.
De båda fjällkammarna, mellan hvilka vi färdats fram,
började nu på ett betänkligt sätt närma sig hvarandra, så
att vi icke kunde förstå, huru vi skulle kunna komma fram
utan att klättra uppför själfva fjället, men slutligen öppnade
sig ett ytterst smalt pass med skyhöga fjäll på ömse sidor,
hvilka reste sig lodrätt ur ett mycket litet vattendrag nere
i själfva passet. Här blåste det starkt, så att vi endast med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
