Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN MOSJÖN TILL VILHELMINA. 289
boende icke ha en aning om, blef mig i denna stund klarare
än någonsin, oaktadt jag hade fardats ganska mycket i
fjälltrakterna.
Man kan med skäl fråga sig, hvarför människor slå sig
ned i dessa ödemarker, och man kan icke finna någon annan
förklaring än deras önskan att för eget behof tillgodogöra sig
den rikliga tillgången på laxöring, som finnes i insjöarna, och
sommartiden det goda betet for korna. Ty kornet fryser
vanligtvis bort, så att det får skäras grönt, och äfven potatisen
kan frysa bort flera år å rad. Men att flytta därifrån, sedan
man väl en gång fatt i ordning ett litet hem, är icke så lätt,
ty här uppe är egendomen så att säga fastlåst, då det
sannolikt icke skulle vara någon lätt sak att finna en köpare till
dessa nordligt belägna hemman, hvilka äga föga eller ingen skog.
Sedan vi gjort rätt för oss och tackat de stackars
människorna för att de lånat oss husrum, begåfvo vi oss af till
Malgomaj, i det vi delade packningen, så att hvar och en
fick en ganska dräglig börda. Vägen ned till sjön var på
de flesta ställen som en ganska bra gångstig, men öfver en
del myrar hade på Turistföreningens bekostnad utlagts
spän-ger, på hvilka vi måste balansera oss fram. Tyvärr befunno
sig dessa spänger delvis i ett ganska uppruttnadt tillstånd,
så att vi ibland måste klifva ut på själfva myren. För de
damer, som ibland företaga en vandring från Vilhelmina till
Fattmomakks kapell, måste det i sanning vara ganska svårt
att komma fram. Man far därför hoppas, att Turistföreningen
snart måtte offra litet pengar på denna väg, hvilken äfven är af
stor nytta för den fattiga fjällbefolkningen, hvarför Föreningen
på samma gång skulle göra ett verkligt barmhärtighetsverk.
Gångstigen följer för det mesta Angermanälfven, som på
denna sträcka bildar en mängd storartade vattenfall, af hvilka
en del ha en ganska betydande fallhöjd. I alla beskrifningar
öfver denna härliga väg skildras denna följd af vackra
vattenfall såsom en kedja af pärlor, och säkert är att jag aldrig
på en så jämförelsevis kort tid sett en så rik omväxling på
de mest olikartade forsar och vattenfall, bekransade af mörka,
allvarliga granar, som förläna en allvarsprägel åt hela naturen.
O
Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1906. jq
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
