Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄN MOSJÖN TILL VILHELMINA.
29I
byggda gårdar. Själfva sjön låg spegelblänk, solen strålade
från en klarblå himmel, och i bakgrunden reste sig de
majestätiska fjällen, med hvilka vi så nyligen gjort en så nära
bekantskap. Till större delen voro de betäckta af blåhvit
snö och bildade en förträfflig bakgrund till en tafla, som
framställde en behaglig blandning af högfjäll och kultur och
härigenom i visst afseende påminde om hvad man så ofta
far se i Schweiz.
Den lilla ångbåten gick med god fart, och efter några få
timmars förd närmade vi oss Malgomajs södra ända. Här
skulle jag på gården Laxbäcken besöka en bekant familj.
Denna gård ligger vid sjöns allra sydligaste ända, under det
att sjöns utlopp i Maksjön befinner sig ungefär 10 km. längre
österut. Som där finnes en god ström med rikt fiske,
föreslog jag mina engelska vänner att gå i land vid älfmynningen
och pröfva sin fiskelycka från båt i älfven. De antogo
genast detta förslag, hvarpå jag fortsatte vidare till Laxbäcken.
Efter ungefår tre timmars förlopp återvände jag och fann
mina vänner liggande vid en liten eld på stranden ett stycke
nedåt älfven. De hade fatt ganska mycket fisk, men beslutat
att gå i land, emedan de trodde, att karlen, som rodde dem,
skulle blifva alltför trött af att ro längre i den jämförelsevis
starka strömmen. På somliga ställen gick älfven i så starka
slingringar och mellan stora stenar såväl öfver som under
vattnet, att det föreföll ytterst riskabelt för den lilla
ångbåten att lotsa sig fram, men kaptenen kände väl till
farvattnet och styrde sin båt med säker hand, så att det hela
aflopp lyckligt. Ungefar vid midnatt, ehuru vid full dager,
anlände vi till Vilhelmina kyrkby, där en härlig kvälisvard
med kokt laxöring serverades oss på gästgifvargården,
hvilken inom parentes sagdt var ett litet, mycket godt hotell.
Härmed kan jag säga, att vår egentliga fjällvandring var
afslutad, ty återstoden af färdvägen skulle vi företaga nästan
helt och hållet i roddbåt nedför älfven, en sträcka af ungefar
140 km., och sedan med vagn och järnväg hem till Kramfors.
Färden utför älfven var ofantligt intressant, då vi oupphörligt
måste ränna forsar, hvilket icke var utan sin fara. Våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
