Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR a: HAGBERG.
310
Af doftande hö lät jag bädda mjukt i farkosten, och
utsträckt på bottnen, mätt och belåten med lifvet, bar det af
för mig uppför Laisan. När jag vaknade, föll ett stilla regn
och slafven vid årorna knotade att strömmen vore svår.
Jag märkte, att han slet en hund. Dess bättre kommo vi
efter tre timmars förenade ansträngningar till ett nybygge,
fingo hjälp och »förstärkte» oss med kaffe. Som forsarna
hindrade vidare rodd, måste vi begagna apostlahästarna
genom en vild, sällsynt naturskön fast ansträngande trakt.
Jag såg flera tjäderhönor med ungar, äfven små söta
ren-kalfvar, som jag sökte få klappa, men förgäfves. De voro
\
LULEBISTJAKK FRÅN REBAKUDDEN (HORNAVAN).
Efter pennteckning af E. Snellman.
för snabba. Mina kamrater ägnade dem ej mer
uppmärksamhet än jag en ko här nere. Men så voro ock deras
packningar tyngre än min. I Adolfström pustade jag två
dygn, plockade röda och smörgula hjortron samt fiskade
naturligtvis äfven. Först här fanns verklig röding, hvilken
emellertid ej nappar så bra på fluga. Men då man får
honom fast på kroken, ger han öfverdådig sport, är stark,
modig och uthållig. Och hvilken syn för gudar, när han
slutligen kommer upp till ytan och visar den härligt färgade,
intensivt röda buken. Säkert en af de skönaste fiskar som finnas.
Rödingen blir snart skygg och fångas bäst på långref,
som ligger öfver natten, samt föraktar ej dödt agn. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
