Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
CECILIA BÅÅTH-HOLMBERG.
Men mången skildrare och van resenär, som färdats
kuststräckan upp och ned, har sedan försäkrat detsamma:
Halland är till stor del ett land, där »larmande vinden stormar
åsen, rifver och rasar i klippljungens bruna filt». Halland
är kala berg och kärfva skrefvor, bruna ljunghedar och
bly-dunkelt haf. Så ter det sig nog också i kulen höstdag.
Men i sommarens hvita solglans är det ett helt annat land.
Denna strandremsa mellan berg och haf är vår egen
efterlängtade västkust. Blotta namnet trollar fram för tanken
vackra bilder: västkusten, det är ju den solrika, ljusa
bölje-randen, som når ytterst i hafvet och ända in i
aftonrodna-dens strålglans, fri från den östra kustens ofta järngrå
kvälls-skiftning, så tung som eftermiddagens skugga i ett
östanrum ; det är de röda, glänsande skären med violetta skuggor,
varma i tonen och utan dessa glesa furudungar, mellan
hvil-kas kala stammar man tycker sig känna det fryskalla draget;
det är den ljumma sammetsmjuka och af hafssälta samtidigt
mättade luften, som ger lungan spänstighet och gör kinden
fuktigt finhyllt. Västkusten för ej tanken endast till
stora, relativt lysande eller åtminstone anspråksfulla badorter;
den är ännu mera en täck idyll, som gömmer sig saftig och
kaprifolieklädd bakom klipphällarna och som lifvas af frisk,
glad, enkel sommarfröjd; den är ej endast Bohusläns kanske
något tyngre och allvarligare skärgård, den är också
Nord-hallands icke enbart tungt ljungbruna, men också ljusa, glada
kuststräcka, där mellan de höga mörka bergåsarna rika åkrar
lysa klargröna eller gulhvita i kärnans första mognadstid,
där välbyggda gårdar omgifvas af äppelträd, hvilkas grenar
tyngas af frukt; där röda stugor bilda lysande färgfläckar
inom sina täppor med blå riddarsporre, röd vallmo och skär
och hvit malva; där små nätta, af grönsaksland, klippta
häckar och svala promenader omgifna städer ligga vid breda
älfvar, hvilkas flitiga vatten drifva ett kraftigt industriarbete
— och i väster: alltjämt hafsranden, än fri och öppen, än
dold af låga, kala skär, af utskjutande landtungor. Och ute
på dessa, långt borta från järnvägarnas bullersamma farstråk
ligga de små undangömda sommarplatserna, fiskelägena, dit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
