- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1907 /
87

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ädla som nomaden, det är bestämdt inte farligt att sofva i kåta med oss, men vill ni, så finnes det visst någon äldre kåta i närheten, i hvilken ni kunna installera eder. De gingo bort och voro borta länge. Under tiden fällde vi björkar, täckte golfvet med ett tjockt lager björkris, tände en flammande eld af torra gamla enbuskars stammar och gjorde en dörr till kåtan af en stor vaxduk. Efter tre kvart kommo fröknarna tillbaka, sågo glada och trefna ut, sade att det nog inte funnes några lappar i närheten, men att de hämtat kaffevatten i sjön och att det såg vådligt varmt och hemtrefligt ut i kåtan och att det skulle bli väldigt stiligt att sofva i kåta äfven utan den ädle nomaden. När slutet är godt är allting godt. Bertilsson blef dörrvakt, sydsidan blef jungfrubur, genom skafferiet skild från herrarnas sofgemak på nordsidan. Supen smakade härligt och följdes af många smörgåsar med skinka och gåslefver och ost. Kaffet var varmt och starkt, den lätta whiskygroggen ur lappens stora, tomma renskurade tobakslåda släckte törsten utmärkt och vandrade laget rund t, medan skämtet och glammet gnistrade i kapp med den sprakande elden. Men småningom domnade bäggedera af, och sedan vi besluti t att den som vaknade skulle underhålla den senare, blef det snart tyst i kåtan.

Klockan var 1/2 7 på morgonen, då den ene efter den andre vitsordade att sömnen varit god, fastän bädden varit något hård. Varmt och godt hade vi haft och elden brann. Men o ve! Sakta silade regnet in genom det konstrika flätverk, till hvilket de björkgrenar, som utgjorde kåtans skelett, i rököppningen blifvit sammanflätade. Man rekogno-scerade och kröp in igen. Lönade det sig att vänta ut regnet? Svårligen. Ett par koppar kaffe med tillhörande tilltugg bragte mod till att trotsa regnet. Men hur skulle våra hurtiga fröknar göra? Anahögen, deras längtans mål, var försvunnen, de vackra terrasserna på dess vindöppna nordostsluttning kunde nätt och jämnt skönjas. Det fanns för dem knappast mera än två möjligheter: att ensamma i regnet traska tillbaka de 25 km. till Bydalen, eller följa oss till Vallbo,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:56:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1907/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free