Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALMAR SLOTT.
* 13
kammaren i hela det gamla slottet! Den förändring, som
här och vid de andra nu nämnda salarna vore önskvärd,
innebär alls icke någon s. k. »stilenlig restaurering», utan
endast att återge några af slottets nu fullkomligt för fafot
liggande lokaliteter karaktären af för människor afsedda
boningsrum. Slottets hufvudvåning i samtliga flyglar kunde
äfven härigenom bilda ett verkligt sammanhängande helt,
hvilket för totalintrycket vore af ej ringa betydelse.
Att emellertid något måste göras för ett pietetsfullt
bevarande af detta intressanta arkitekturminne med dess rester
af en gammal utsökt dekoreringskonst synes mig i hvarje
fall klart. Men icke far det ske efter den egendomliga
princip, som led t till rutsalens fullständiga modernisering.
Vill man fortsätta att på detta sätt åstadkomma ett nytt
slott i stället för det gamla, är jag böjd att tro, att vi kunna
enas om en ganska kraftig protest mot detta nya utslag af
moderna vandalers förstörelselusta.
Just den märkliga sällsyntheten af värdefulla rester af
1500-talets byggnads- och rumsinredningskonst i vårt land gör, att vi
fa betrakta Kalmar slott som ett oersättligt fornminne, ett
kulturhistoriskt dokument, hvars bestånd bör vara oss angeläget.
Femtonhundratalets monumentala byggnadskonst var
visserligen hos oss bunden vid konungen och högadeln, var
ingalunda en hela folkets angelägenhet och framkallade i
mycket ringa grad inhemska byggmästare, men som den
framträdde blef den i Norden uttryck för den trängtan till
skönhet och frihet, till en harmonisk lifsåskådning, som
väckts af Italiens renässans och som af förhållandenas natur
här uppe i Norden endast kunde finna genklang hos
samhällets allra högsta lager.
Af Nordens renässansfurstar har väl ingen i konstnärlig
bildning, i kärlek till »böcker och byggnader» kommit sina
italienska förebilder så nära som den i andra afseenden nog
mindre sympatiske »kung Jon».
%
Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
