Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM MÄLARDALENS GEOGRAFISKA UTVECKLING. I 17
det att hafvet, som då stod åtminstone 120 m. öfver den
nuvarande Mälarytan, siktade ut öfver den forna, numera i
hafvet dränkta ytskulpturen omväxlande lager af lera och fin
sand, som det i riklig mängd mottog från glaciärernas
slam-älfvar. Liksom ett tjockt, mjukt täcke lade sig leran
beslöjande omkring alla bottenreliefens ojämnheter. Tiderna gingo,
och afsmältningsperiodens salta ishaf efterträddes af
Ancy-lussjöns vida sötvattensyta, till dess denna genom en ny
landsänkning i sin ordning öfvergick i ett saltvattenshaf,
Litorina-hafvet, d. v. s. den nuvarande Östersjön under ett äldre skede
af sin tillvaro.
Sannolikt hade redan under denna tid stenålderns
människor börjat taga vårt land i besittning och det torde ej hafva
dröjt länge efter den första invandringen, förrän de trängt
fram ända till stränderna af den stora hafsvik, som mellan
Kolmården, Kilsbergen och norra Västmanlands
höjdsträckningar utbredde sig öfver det område, som nu upptages af
Mälardalen. Huru högt öfver den nuvarande nivån hafvet
stått i dessa trakter vid tiden för människans invandring, är
svårt att angifva i exakta siffror, men en del omständigheter
synes peka ditåt, att strandlinjen skall ha legat i Uppland
c. 70 m., i Södermanland c. 50—60 m. högre än nu. Af
ifrågavarande landskap liksom af södra Västmanland och
nordöstra Närke torde således endast några mindre områden
hafva legat öfver vattnet, dels skjutande ut i hafvet såsom
halföar, dels bildande en ganska rikt utvecklad skärgård af
mindre öar och skär.
Beräkningen af denna strandlinjens höjd under
invandrings-tiden har skett på grundval af rent arkeologiska vittnesbörd.
De talrikaste fynden från den äldsta delen af vårt lands
stenålder hafva nämligen blifvit gjorda på en nivå af i Uppland
70—90, i Södermanland 60 m:s höjd öfver hafvet, och ju
längre man kommer öfver eller under denna nivå, desto
sällsyntare blifva fynden från den ifrågavarande perioden. Denna
omständighet tyckes sålunda ge vid handen, att de äldsta
kolonisterna först tagit i besittning de trakter af
Mälarlandskapen, som legat på ofvannämnda nivå, den s. k. »invand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
