- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1907 /
121

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA ORD OM MÄLARDALENS GEOGRAFISKA UTVECKLING. 121

sade dess stränder och bland hvilka särskildt Birka och
Sigtuna förvisso icke nöjde sig med den lokala Mälarhandeln,
utan säkerligen också sände ut sina handelsflottor på öppna
hafvet till främmande länder.

Såsom ofvan är nämndt synes den postglaciala
landhöjningen för Mälartrakternas vidkommande hafva varit i
huf-vudsak afslutad redan vid medeltidens början, och de
förskjutningar i Mälarens vattenstånd, som därefter förekommit, torde
på sin höjd hafva rört sig om nivåväxlingar af några få
meter. Likväl framhäfvas understundom en del omständigheter,
som förmenas tala för betydligt större nivåförskjutningar
under historisk tid än hvad de flesta fornminnena synas gifva
vid handen. Sådana vittnesbörd äro t. ex. en del ortnamn,
sägner om gamla, nu försvunna farleder, mer eller mindre
bestyrkta fynd af gamla fartygsskrof och ankaren långt upp
på land samt af i bergen inslagna järnringar, afsedda för
fastgörande af båtar o. s. v.

Rundtomkring Mälarens stränder, ofta ganska långt från
den nuvarande strandlinjen, ligga en hel del byar och
gårdar med namn, där sjö, sund, ö eller holm ingå såsom den
ena sammansättningsleden, utan att den nuvarande
belägenheten på något sätt berättigar till ett sådant namn. Så t.
ex. Fånö, Ekholmen, Amnö, Härjarö, Fullerö, Barkarö, Tidö,
Fiholm, Sundby, Malmö, Vansö, Säby m. fl. Äfven
namnet Jäder med dess olika sammansättningar: Järsta, öst- och
Västjädra o. s. v., hvilket är ganska vanligt i Mälardalen,
häntyder utan tvifvel på de respektive orternas forna
belägenhet invid ett större vatten. Ordet är nämligen af samma
stam som det isländska ja9arr, jädurr med betydelsen »kant»,
särskildt rand af ett jordstycke eller sank strandremsa. Att
åtminstone de flesta af dessa namn hafva afseende på ett
högre vattenstånd i forna tider synes otvetydigt, och för en
del kan detta till fullo konstateras med tillhjälp af rent
historiska dokument. Men namnen själfva lämna dock ingen
upplysning om tiden för det högre vattenstånd, de synas
intyga, i synnerhet som väl uppkomsten af dessa ortnamn oftast
ligger långt inne i en tämligen obestämbar förhistorisk period.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:56:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1907/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free