Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
BIRGER FAHLBORG.
öfverallt i Mälardalen lefva ännu bland folket sägner om
forna vattenleder, understundom bestyrkta genom berättelser
om gamla fynd af skeppsvrak och i berget inslagna järnringar.
Med dessa sägner må man dock förfara ytterst försiktigt, om
man har för afsikt att använda dem såsom kriterier på ett
högre vattenstånd i Mälaren under äldre historisk tid. Ty
i de flesta fall har det visat sig, att vattenlederna i fråga på
intet sätt fa betraktas såsom några förgreningar af Mälarens
vattenyta, utan snarare äro att anse såsom själfständiga
vattensystem af åar, sjöar och träsk. På en tid, då det ännu
knappast fanns en antydan om vårt nuvarande, storartadt
utvecklade vägsystem, då på sin höjd slingrande gångstigar,
omöjliga att trafikera med föror, bundo samman de i väldiga
skogsmarker inkapslade bygderna, sökte man naturligtvis i
största möjliga utsträckning begagna sig af de
samfårdsel-vägar, som naturen själf erbjöd, d. v. s. vattnen. Och hellre
än att bana sig en mödosam väg genom skogarna, sökte man
sig fram utefter smala, slingrande vattenvägar, som en fard-
o
man i våra dagar skulle anse nära nog oframkomliga. Aar,
tjärnar och träsk ansågos då ofta goda nog för de små
grundgående farkosterna, och där vägen tog slut, var man ej rädd
för att draga båtarna öfver land till nästa vattenlinje.
Dylika primitiva samfardsvägar får man ju ännu icke alltför
sällan se i Dalarnas och Norrlands obygder, där man
understundom måste häpna öfver, hvilka obetydliga trafikresurser
inbyggarna förstå att utnyttja, då det gäller att taga sig fram
från den ena älfdalsbygden till den andra.
Några exempel på sådana gamla vattenvägar inom
Mälardalen må här anföras. Så skall enligt traditionen mellan
Strängnäs och Mariefred hafva funnits en gammal segelled, följande
den dal, där järnvägen nu framgår, och flerstädes skall man
här vid dikesgräfningar hafva funnit lämningar af gamla
båtar. — Enligt en annan sägen skall Fogdö fordom hafva
utgjorts af trenne själfständiga öar: Vansö, Fogdö och
Hel-garö, skilda åt genom smala sund. Det nuvarande Fogdö
var för öfrigt ännu på 1750-talet kringflutet, och år 1723
kunde man t. o. m. genom Eldsundet föra en skuta lastad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
