Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM MÄLARDALENS GEOGRAFISKA UTVECKLING. 125
stan utan undantag äro belägna invid dessa
kommunikationsleder. Och på de punkter, där vattendragens och
rullstens-åsarnas kommunikationsmöjligheter ömsesidigt kunde stödja
hvarandra, där uppkommo och utvecklade sig så småningom
köpstäderna. Sålunda äro de allra flesta af Mälardalens
städer anlagda på eller invid rullstensåsarna.
Såsom ofvan är nämndt, stod Mälarens yta enligt
runstenarnas vittnesbörd vid medeltidens början på sin höjd 4 m.
högre än nu, och af historiska dokument från medeltidens
slut framgår det med full tydlighet, att vattenytans läge
under den mellanliggande tiden föga eller intet förändrat sig.
Från 1600- och 1700-talen, i synnerhet från den tid, då den
stora »vattenminskningsstriden» fortgick som bäst, har man
emellertid en hel del uttalanden om en fortgående, ganska
hastig vattenminskning i Mälaren. I så godt som samtliga
landskaps- och ortbeskrifningar från denna tid var Mälarens
nivåförskjutning ett stående problem, som behandlades med
största intresse. Så yttrar t. ex. Grau i sin berömda
be-skrifning öfver Västmanland bland annat följande angående
Barkarö socken: »Gamle gubbar säja ännu, att där de i sin
barndom vadat ut på botnen i denna sjö eller vittjat sin
fiskeredskap, där gå nu deras barn fram med lian och slå det
bästa gräset.» Och det »skall ännu kunna uppvisas hela
formen af kattistor eller fiskeredskap funna uti hårda ängen
7 å 800 alnar från sjön. Man skall ock på 30 års tid säkert
utrönt, att ängsmarken, som ligger där intill sjön mycket
ökat sig och dymedelst gifvit sina ägare mycken förmån af
många hundrade lass hös bärgning.» Sådana uttalanden möta
oss som sagdt många, och man har därför också antagit en
granska hastig nivåförskjutning under 1600- och 1700-talen.
Ett annat språk tala emellertid de gamla landtmäterikartor,
som i stort antal finnas kvar från denna tid, i det att de
förete en mycket liten nivåskillnad mellan midten af
1600-och slutet af 1700-talet, vid hvilken sistnämnda tidpunkt vi
först i och genom slussjournalerna få fullt exakta siffror för
vattenståndet. Af dessa framgår, att det är först från
17ootalets sista årtionde, som Mälarytan börjat undergå en mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
