Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FROSTVIKEN SOM TURISTORT.
149
norrut till Fatmomakk och Tärna o. s. v., i hvilket fall
Rau-kajaure och Klimpen är säkraste vägen — en intressant
af-stickare mot nordväst med en titt in i grannlandet. Efter
en kort marsch utefter Ankaredet och rodd till
Ankarvattnets nordvästra hörn är Mesklumpen vårt mål med en
synnerligen anslående vy, rik på omväxling och kanske den
intressantaste i Frostviken. Nedanför och mot norr utbreder
sig Leipikdalen med sina vattendrag och gårdar, de
nordligaste i Frostviken, hvarifrån landet i mjuka stigningar höjer
sig till Ankarvassfjällens rundade klumpar med Gaskatjuolt
som medelpunkt; mot norr och väster är horisonten
begränsad af taggiga snöfjäll, stigande i ädel täflan öfver
hvarandra. Där borta i Grucks-, Sippmikk- och Burgfjällen börjar
den riktiga fjällvärlden med Jadnem som Jämtlands
nordligaste fjälltopp. I öster utbreder sig en milsvid högplatå,
glest beväxt med knotig björk och delvis jämn som en
slätt i söder; nedanför denna »buona» skär Värgardalen
djupt ned i de kraftiga, sterila Borgafjällen. I söder om
oss breder Stora Blåsjön ut sin vida spegel, men ditåt står
ej vår håg. Vi vandra västöfver tills vi nå riksgränsen vid
Vallarvand, öfver hvilket Orklumpen höjer sin dominerande
brant. Framme i gården Vallarvand — en ganska tydlig
stig på sjöns norra sida för dit — träffa vi de första norska
nybyggarna, mycket fryntliga och tillmötesgående, hös hvilka
möjligen logi kan beredas för ett ej alltför stort sällskap.
För den, som reser efter »märkvärdigheter», kan nämnas,
att ett stycke väster om gården går Renselälfven under
marken en längre sträcka — 75 meter hörde jag
uppgif-vas —; och öfverraskande ter sig onekligen att plötsligt fa
se en bred älf arbeta sig fram direkt ur skogsmarken.
Stigen går öfver den underjordiska älfvens västra mynning,
och här vid den s. k. »landbron» kan man högsommartid se
långt in* i tunneln, som vattnet arbetat ut i den
hvitglän-sande, kalkhaltiga berggrunden. Utefter Renselälfvens
dalgång finnes för öfrigt en lång rad »grottor», egentligen
tratt-formiga urholkningar i marken, där mindre bäckar stundom
passera i likhet med älfven under jord. Sen vi sett oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
