- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1907 /
151

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FROSTVIKEN SOM TURISTORT. 15 I

öfver det stilla vattnet, och i lågbjörken på sjöns norra
sida har ni tillfälle att beundra blåhakesångaren, hvars sång
är lika vacker och glad söm hans dräkt och rörelser äro
eleganta och nätta. Efter vederbörlig hvila vid denna lilla
pärla i Frostviken kunna vi slå in på två vägar till
närmaste bygd, Jormlien, antingen utefter fjällryggen eller
genom den utomordentligt frodiga Vol ddalen, där Jorm
bönderna byggt en lång rad idylliska sätrar. (Kartan skrifver
Vallån: en gruflig platthet om en fjällbäck vid norska

gränsen — alla människor säga naturligtvis Voldälfven).
I Jormlien far ni ett utmärkt logi hos den
»rödskägg-yfvige» och muntre Hans Olsson, hvars hela vinterstuga
med sina stora och luftiga rum står till disposition. Och
här hvila vi ut. Jormlien har till och med här uppe väckt
uppmärksamhet genom sitt härliga läge, och säkert är, att
en på samma gång så idyllisk och vild plats ej står att
finna mångenstädes. Platsens särskilda kynne beror mycket
af att den odlade marken, »lägdan», är mera än vanligt
brant, och att viken, >bottna», ligger i godt lä under
Jormön och den höga
strandåsen. I
synnerhet är Jormlien
vacker som en saga en
sådan klarblå och
genomskinlig eftersom-marmorgon med
nattens svalka ännu
kvardröjande, då sjön ligger
som en polerad stål
platta, och skogshöjder och
fjäll liksom trängas för
att nå den speglande
vattenytan; öfver den
sanka strandremsan sväfvar en flik af dimman kvar och där
ute i behaglig, ostörd meditation hvilar flock vid flock af
svartänder — dyker en, kan ni följa ringarna i vattnet långt in mot
stranden. Och rundtorn er ljusgröna, leende gräsmarker,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:56:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1907/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free