Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN VANDRING GENOM VÄRMLANDS FINNSKOGAR.
227
banorna. En tredje, ännu mycket snabbare väg kommer
att öppnas, då Västerås—Bergslagens bana blir färdig till
Vansbro. Detta torde komma att ske år 1907, och resan dit
väntas ta ungefar 8 timmar med biljettpris för II och III klass,
resp. 9 kr. 90 öre och 6 kr. 60 öre. Därifrån återstår med
Mora—Vänerns nuvarande långsamma tåg omkring 4
timmars resa till Limedsforsen, men som afståndet endast är 70
km., har man nog skäl att hoppas på snabbare tid i framtiden.
Från Limedsforsen ligga många vägar öppna både för en
fard till Städjan eller Falu- och Faxefjällen, eller en tur
öfver till Norge med bestigandet af det berömda
Tryssil-fjället; eller också kan man, i omvänd ordning mot hvad
vi gjorde, taga vägen öfver fjällen till Värmlands skogar
och sjöar. För dem, som skulle föredraga att stanna längre
tid på ett ställe, finnas äfven lönande småturer och tillfälle
till fiske i vackra sjöar.
En brist, men en som snart kunde afhjälpas, vidlåder
dock från turistsynpunkt denna trakt, den nämligen, att
där hvarken finnas gästgifvargårdar eller turisthyddor. Skulle
emellertid något hopp finnas att fa gäster, behöfver man
inte frukta att dessa länge skola uteblifva med en så
energisk arbetskraft på platsen som herr Moberg. När den nya
landsvägen till hösten 1905 blir färdig, beräknas det, vill
jag minnas, 40 km. till Limedsforsen. Då vi voro i
Rörbäcks-näs, var det dock ännu ett samhälle med kapell och skola,
men utan körbar samfardsled till den yttre världen; på
sommaren fick postbudet gå genom skog och myr och på
vintern åka skidor. — Intet under då, att skididrotten ännu
lefver kvar i denna bygd, omgifven af vildmarker.
För oss bar ännu vägen på fjällstigar ned till Västra
Dal-älfven, som vi tänkte nå i trakten af Larsbo eller Sälen.
Det ansågs vara dryga 25 km, och som väg merendels
saknades eller var svår att hitta, togo vi vägvisare. När vi
hvilat ut en stund och fatt middag, begåfvo vi oss åter af,
sedan vi från en kulle besett fjällen, vi skulle vandra öfver,
och i molndiset i nordväst förgäfves spanat efter Städjan
och Fulu- och Faxefjällen. Vår första rast togo vi vid Mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
