Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag plockar klippbräckan, som smyckar stenblocken där
uppe med sina bladrosetter och hvita blomster. Vi vandra
utför igen — och
stanna på nytt
midtför
Säljeklit-tens slottsvägg,
nu hejdade af
sång där uppifrån;
det låter som
komme den ur själfva
väggen. Ingen se
vi nu heller; men
tonerna komma
mäktiga, höga,
underbart klara,
med en sällsam
fyllig mollklang
som af horn eller
lur snarare än af
människoröst — en underligt hednisk klang, på samma gång
vild och betagande, trolsk och full af längtan.
Och vår gumma svarar, med stark och klingande klar stämma
äfven hon, fast gammal — låtarna eka i bergen och sväfva
långt långt bort öfver vidderna, och vi stå bedårade och
lyssna.
Så skiljas våra vägar. Vi ska rakt öfver bergåsen till Stora
eller Malungs Lyberget först, så till Lim-Lyberget — hvar
och en af dessa socknar Öje, Malung och Lima ha sitt
Ly-berg och där sin fäbodby — och sist ner till Lima innan
natten. En dagsmarsch på 12 timmar, och största delenafvägeniden
svåraste terräng. Vi börja med att än en gång tappa den
otydliga skogsstigen — ingen möjlighet att hitta honom, få
gå efter kompass, uppför och utför stupande branter med
tätaste snårskog eller nakna hällar, öfver mossar och myrar,
stundtals i duggregn. Få vägvisare i Stor-Lyberget — en
präktig flicka, »i som int ar no å bjära», säger hon och tar
en del af vår packning; men hon går vilse själf — först ef-
nXs’ KYRKA. Förf. fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
