Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
senare i s. k. tjärdalar. Tjäran köres sedan i tunnor och
half-tunnor ned till hamnarna, där den kontrolleras och samlas för
att på hösten utskeppas. I hvarje tunnas botten finnes
vanligen en större eller mindre mängd af svart, ofullständigt bränd
tjära, hvilken genom sin större tyngd sjunker. Denna uttappas
vid kontrolleringen såsom varande oduglig, och tunnan fylles
i stället med ren tjära. För att utröna den kvarlämnade
tjärans kvalitet nedstickes därefter i tunnan en tjock stålsträng,
och om den tjära, som följer med när denna drages upp, är
slät och jämn, så är den prima vara; är den däremot en smula
grynig, så är den sekunda. I de respektive fallen ristas en
etta eller en tvåa på tunnan. Är tjäran mycket grynig, sättes
en nolla på tunnan, kvaliteten är dålig.
Priserna växla rätt betydligt under olika år. Tillverkarna
erhålla i allmänhet mellan 12 och 17 kr. per tunna, ehuruväl
det händer, att priset vissa år kan gå betydligt högre upp än
17 och äfven lägre än 12 kr. En medelstor dal brukar lämna
en 30 å 40 tunnor, hvadan förtjänsten under goda år kan bli
rätt afsevärd. Knappast kan den dock anses fullt motsvara
det dryga arbete, som tjärbränningen kräfver. Att denna
likväl är en ofta tillgripen binäring är tydligt, ty årligen
utskeppas ensamt från Byske omkring 4 eller 5 tusen tunnor.
EB
Nu till slut några ord om byskebons karaktär och andliga
begåfning.
Om en främling skulle karakterisera allmogen i Byske —
och därmed också i viss mån västerbottningen i allmänhet —
torde det kunna hända ganska lätt, att karakteristiken blefve
mindre fördelaktig. Det är något hårdt och kärft hos
allmogen här, som stundom kan vara ägnadt att stöta bort en
främling. En sådan kan nog känna sig rätt snäft bemött, när
han stiger in i en bondes kök, och väntar han att finna en
glad gästfrihet, så blir han kanske ibland besviken.
Men blir man närmare bekant med folket, så blir nog
hårdheten mången gång karaktärsfasthet, trumpenheten naturlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
