Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och kan fördenskull förtjäna en hedersplats bland
folkminnena. Dessa folkvisor, som under medeltiden hade sin
blomst-ring, torde dock numera ej vara så lätta att finna kvar bland
folket, ehuru en och annan bör kunna påträffas. Men åtskillig
annan rytmisk folkdiktning finns, som ej bör lämnas
obeaktad. Hit höra sånger af olika slag, bland annat en alltför
litet uppmärksammad folkpsalmdiktning, vaggvisor, barnrim,
räknelekar, gåtor och ordspråk, dansmelodier m. m.
Allt detta har för oss ett vetenskapligt värde. Det visar de
tankar och föreställningar, den sed och den diktning, som äro
egendomliga för vårt folk. Hur olikt modern bildning det än
må vara, har det dock ofta kunnat ge en så helgjuten prägel
åt mången allmogeman eller -kvinna att man knappt kan
karakterisera det som annat än ett slags bildning.
Och ha folkminnena betydelse för kunskapen om det som
nu lefver i våra bygder, så ha de det ännu mer för
kännedomen om de gångna släkten, som varit utsatta för långt färre
främmande intryck än de nu lefvande. Ja, en fullt
tillfredsställande vetenskaplig utredning af våra förfäders hedniska
religion är helt enkelt omöjlig utan kännedom om nutidens
folkminnen.
Det är på tiden att våra folkminnen räddas undan
glömskan, medan de ännu finnas kvar, ty i vår tid försvinna de
alltmer. Tidningarna ta allmogens uppmärksamhet så mycket
i anspråk, att den ej mera tänker på sägner och sagor.
Skolorna utrota en hel del gammal folktro. De nya redskapen
tränga ej blott undan de gamla, utan äfven de egendomliga
bruk, som voro förknippade med dem. Ännu finns dock
mycket kvar särskildt i de mera afsides belägna bygderna;
och skyndar man, så kan man ännu göra rika
folkminnes-skördar, blott man är ihärdig och tar saken från rätta sidan.
Vid ett dylikt samlingsarbete gäller det i första hand att
öfvervinna folkets blyghet och misstro. Det duger därför ej
att skratta åt hvad berättaren ej menar som skämt, ty det
kan lätt uppfattas" som hån, och då far man ingenting ur
honom. Ofta nog far man till att börja med nej till svar på
frågan om en person kan berätta någon saga eller dylikt, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
