Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rulla vågorna mot en lägre platå, som sträcker sig ett långt
stycke ut i vattnet. En rad af hvita bränningar betecknar
dess gräns. Oemotståndligt och lockande ljuder bränningarnas
ständiga brus och skogen svarar med sitt vemodiga susande.
Inga ljud störa skogens och hafvets sång.
Helt olika intryck far man af västra och södra Öland. En
färd från Borgholm några mil söderut är ej att förakta.
Särskildt en klar vacker septemberdag kan den vara utom-
FÄRJESTADENS HAMN. R. Åkerhielm fot.
ordentligt angenäm. Vägen är också den bästa möjliga; jämn
som ett golf sträcker den sig likt ett grått band utmed
sluttningen af landborgen. Nästan hela vägen har man på ena
sidan alfvaret, på andra den än skarpa, än långsluttande
skogklädda åsen och nedanför sundet med smålandskusten.
Ofta passerar man de härligaste lunder, hvilka på sin tid
uppväckte Linnés lifliga beundran. Han skrifver om ängarna vid
Resmo: »Vägen låg genom de skiönaste Lundar man
någonsin sett, som uti skiönhet öfvergingo alla Orter i Sverige och
täflade med alla i Europa; de bestodo af Lind, Hassel och
Ek med en slätt och grön Jordmohn utan Stenar eller Mossa.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
