Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tar förskräckt till flykten. Detta är dock lättare sagdt än gjordt,
ty deras ben äro hopbundna på det mest hjärtlösa sätt, för
att de ej skola kunna hoppa öfver murarna. Vi passera lada
efter lada, alla hopbyggda i en lång länga och alla lika
hvarandra. Det är ej vackert men egendomligt. Urblekt rödfärg,
ett mer eller
mindre
fallfärdigt halmtak
och en stor
svart port —
så ungefär tar
sig hvarenda
lada ut. Och
aldrig tar den
slut, den långa
raden. Det
finns byar,
som äro nära
i km. långa.
En port står
öppen och vi titta in. En stenlagd gång för förbi ladugård
och gödselstack rakt fram till boningshuset, ett litet lågt
envåningshus, förvånansvärdt litet för att vara en bondgård.
Men de förmögnare ha i stället ofta två hus: vinter- och
sommarstuga. Och nog kan det behöfvas att vädra ut
vinterstugan någon tid, ty inte vädras där under vintem, det skulle
vara ett alltför stort slöseri med det dyra bränslet.
Enkelt och tarfligt är det lif som lefs bland allmogen. De
pengar man får för spannmålen om höstarna gå genast åt till
skatter och skulder. De skulle väl knappast räcka ens till
detta, om man ej finge litet extra för unghästar och smådjur.
Någon annan extraförtjänst kan ölänningen sällan göra sig.
Jorden är ofta illa skött, och kreaturen fa vintern lång
svält-födas vid halm. T. o. m. i en del bondgårdar ha de vintertiden
så ondt om mjölk, att det knappast räcker till kaffegrädde.
Men det skulle ej vara lönt att predika för ölänningama
om rationell utfodring. Dels på grund af sin konservatism,
LÅNGE JAN, FYR PÅ ÖLANDS SÖDRA UDDE. J- E. Thorin fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
