- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1908 /
217

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

liga lifvets olika åldrar. — Innan vi lämnade konstnärens
verkstad fingo vi tillåtelse att inskrifva våra namn i de
besökande främlingarnas bok.

Sedan förde oss hästarna hem genom mörker och storm
till Hejdeby gård, där vi snart samlades i storstugan
framför den flammande härden och fördrefvo kvällens timmar
med att sjunga visor till mitt orgelspel, steka äpplen och
prata politik.

BB

Nästa morgon tidigt gjorde vi en ny utflykt till
Tors-burgen. Vägen gick då förbi en såjde, en skålformig,
stensatt fördjupning i marken, där man ännu för några år sedan
kolade ved och brände tjära under iakttagande af magiens
rentaf vetenskapligt stränga regler. Denna kanske snart
förstörda inrättning blef fotograferad med den dumdristiga
flickan sittande på huk i skålens botten, med sin
regnkapps-hätta granneligen liknande ett tomtebarn.

Luften var nog pärlemorgrå men något ljusare än vid
vårt förra besök på Torsburgen, och vi kunde nu bättre
bekräfta Linnés omdöme om utsikten. Den var storslagen,
gripande öde och betagande vidsträckt.

Vi letade oss fram genom en af dessa långa grottgångar
vid bergets fot, som kallas Svartstäun (Mörkstugan). Den
var uppenbarligen bildad genom att ett väldigt skifformigt
block lossnat från berget och skridit ut. Gången var så
smal på sina ställen att man måste gå på tvären, och
trappstegen voro i mörkret äfventyrliga.

Vid utgången togs en bild af ett märkligt klipputsprång,
som hängde med hela sin massa utöfver ett ohyggligt
bråddjup. Det förde tanken på den berömda predikstolen
i Göran Dellin g.

Från Torsburgen letade vi oss öfver en synnerligen
sumpig och oländig mark till Herrgårdsklint. Denna höjd,
belägen något öster om Torsburgen, är liksom denna
tvärbrant mot norr, men någorlunda tillgänglig från söder.
Här finner man också resterna af ön borg, uppförd af kalk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:56:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1908/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free