Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätta eld pä’t, förmenande det, att kalken mellan stenarna skall
förbrännas, så att muren blir lös, och sedan försöka med ett
par stycken att fälla’t. Under grunden kan man intet komma
för vattnets skull, stora granater att inhugga i muren hafver
jag inga.» — Så mycken möda har det kostat att fa Tottarnas
stamsäte jämnadt med jorden.
Karl von Linné, som på sin resa 1749 äfven besökte Lillö,
säger att slottsmuren på västra sidan då stod kvar till en
ansenlig höjd. Han berättar att den gamla trädgård, som
fordom omgifvit detta slott, var förvandlad till en vildmark, där
en hop örter växte vildt, som annars inte å orten voro
vanliga. Plommon, körsbär, svarta och röda vinbär, dubbla rosor,
humle, körfvel etc. hade sått sig själfva, och palsternackor
stodo öfverallt vilda. Satyrium scanicum var här vid Lillö först
i Sverige »uppfunnen» af prof. Leche. I betet här fanns en
insekt, hvaraf hästar och andra djur, som råkade förtära den,
fingo en hastig och säker död. (Enligt uppgift af förvaltare Green
på Lillö var det mjältbrand, hvaraf djuren dogo, fastän ingen
då förstod sig på det.)
Efter reduceringen blef Lillö öfversteboställe vid Skånska
dragonerna. Gården blef uppbyggd längre i söder, där den
ännu ligger. Gillberg säger i sin beskrifning om Kristianstads
län 1767, att Lillö då hade en gammal »caractairsbyggning»
två våningar hög, en flygelbyggnad af korsvirke och en
ladugård af dito. Den nämnda flygelbyggnaden kvarstår ännu
och en motsvarande är ombyggd. Den har genom hela sin
längd en korridor, och kakelugnar finnas af 1600-talets typ.
Hufvudbyggnaden ombyggdes 1796 af öfverste Lindencrona.
Den utgöres af ett enkelt men rymligt envåningshus.
Det blefve för vidlyftigt att här redogöra för alla de
officerare som bott på Lillö. Vi nämna därför endast några at
de mera märkliga bland dem. Den förste var J. H.
Ridder-chantzs, som med 14 sår stupade vid Klissow 1702. Chr.
Bar-nekov var gift med en dotter till M. Stenbock, född samma
dag som fadern vann slaget vid Helsingborg 1710. A. H.
Ulfvenklou bevistade 4 fälttåg och hela pommerska kriget.
Dog på Lillö 1783. C. F. Lindencrona efterträdde i tjänsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
