Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vanare lämnat oss i arf. Sädana namn som Odensvik,
Uller-sund och Frösslunda påminna om, att här bröts bygd under
en tid, då det fanns asadyrkan i landet.
Så har tiden snabbt flytt undan, och släkten efter släkten,
såväl rika som fattiga, ha af fruktbar jordmån och goda
konjunkturer, ja till stor del ock af verkligt skönhetssinne,
lockats ut till det härliga häradet vid Vänern för att där nedslå
sina bopålar. Därför ter sig Kålland i våra dagar såsom ett
tätt befolkadt och rikt uppodladt härad, dock i saknad af
några som helst moderna kommunikationsmedel. Se där kanske
ett skäl, hvarför häradet är så litet kändt och så litet
om-taladt. —
Då vi från Lidköping fardas vägen västerut mot kärnan af
Kålland, frapperas vi ovillkorligen af den äkta kållandsnatur,
som, så fort staden är lämnad, tjusar ögat. Stora skogar
omväxla med bördiga fält och doftande ängar, och vid de
höga löf- och barrträdssmyckade kullarnas fot glindrar en och
annan liten täck insjö i solskenet. Öfverallt andas man en
luft, så ren och
stärkande som sjöluft kan
vara. Ty Vänern
omsluter landet likt ett
mäktigt och svalkande
gränsvatten. Det första gamla
minne vi träffa på, är
Villa Giacomina, ett
mindre hemman, men
som har en den allra
skönaste belägenhet vid
vänerstranden. Gården
räknar sina anor från
grefve Gustaf Piper (död
1857), som hellre bodde
här än på det några
fjär-dingsväg längre västerut
belägna Stola, hvilket
gods han ocksa ägde. vm.i.a c;iao>mina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
