Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Polens högd af Stola uttogs til 58 grader 36 och 34 samt
magne-tens declination till 13 grader 45 minuter wäster om nordstrecket af
Petter Elvius, Kongl: wetenskapsacademiens Secreterare.»
Bege vi oss alltså uppför den stora stentrappan, där höga,
massiva stenpelare liksom stå på vakt, in i huset och upp i
andra våningen, skola vi mycket riktigt finna, att i
stentröskeln till denna vånings balkong är inhugget ett tre fot långt
streck, utmed hvilket det jämna dörrposthörnets skugga faller,
då solen står på sin middagshöjd eller då klockan är 12 på
dagen.
När vi stå där uppe i de halft förfallna rummen, hvilkas
urblekta och sönderspruckna vägg- och takmålningar dock ännu
bära vittne om en öfverdådig prakt, tänka vi oss ovillkorligen
tillbaka till den tid, då Stolas storhet hade nått sin kulmen,
jag menar under de yngre Ekebladarnas regemente. Då
glind-rade helt visst ofta nog de gula vaxljusen 1 kronor af kristall
och förgyllda spegellampetter, under det att den lätta och
sirliga franska dansmusiken lockade pudrade damer och
kavaljerer att tråda dansen i gavottens eller menuettens förföriskt
böljande turer.
Men äfven då talade ordstäfvet sant: Det är icke guld,
allt som glimmar.
Ty under den fint polerade ytan dolde sig en kärna, så
genomstungen af mask, att det blott behöfdes en lätt stöt för
att allt skulle brista sönder. Då stodo de stora familjegodsen
där som jättelika korthus, väntande på stormen, som skulle
jämna dem med jorden. Men underligt nog drog ovädret
förbi och lät korthusen stå där orörda. Kanske talade ändock
den store mystikern Björnrams andar sant, då han vid sina
täta besök på Stola lät dem spå lycka öfver de höga och
förnäma vännerna och deras gods. —
De trassliga aftärerna begynte redan under grefve Claes
Claesson Ekeblads lifstid. Ar 1744 efterträdde han Tessin
såsom svensk minister i Versailles, och som tidens tänkesätt at
ett sändebuds uppträdande fordrade en yttre glans, hvilken
ej kunde åstadkommas med det anslag, grefve Ekeblad erhöll
från Sverige, sökte han af sin enskilda förmögenhet fylla denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
