Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från en resa på Gotland sommaren 1907 af J. E. Ljungqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med en viss otålighet en förändring i det atmosfäriska sceneriet:
de tunga, massformiga regnmolnens utbyte mot de höga,
hvita fjädermolnen i sollek. Några på hvarandra följande
soldagar i slutet af månaden ingåfvo mig förhoppning om ett
ärligt menadt omslag i väderleken, hvarför jag lämnade staden
med Fårön som mål.
Linjalrak löper järnvägen öfver ett bördigt högslättsbälte,
begränsadt af marskogiga hällmarker i öster och väster, upp
till Martebo station i medelpunkten af Martebomyr-området.
Denna myrs odlingshistoria är historien om det gotländska
jordbrukets utveckling under senare hälften af förra århundradet.
— År 1818 inkallades på Gotlands hushållningssällskaps
underdåniga hemställan till K. Maj:t engelsmannen Georg
Steffens för att undersöka öns många myrar, som då utgjorde
tillsammans en tolftedel af hela öarealen. Med utomordentlig
skicklighet och energi grep denne verket an, mätte och
afvägde under det följande året sjuttiofem myrar, däribland den
största, Martebo myr om 10,000 tunnland. Hans till
Hushållningssällskapet ingifna »Berättelse», hvari i entusiastiska
ordalag vitsordades myrarnas för Sveriges sumpmarker
enastående odlingsvärde, trycktes och spreds i socknarna, där
den ej förfelade att göra intryck. En och annan af de mindre
myrarna torrlades och uppodlades enligt Steffens planering,
men först år 1844 anlades utdikningarna efter större
måttstock, i och med det att det nybildade »Gotlands myrodlingsbolag»
— däri den mångfrestande Lars Hierta var en af
stiftarna — inköpte myrar öfver hela ön för uppodling.
Hufvudansträngningarna inriktades på den ofantliga Martebo-myr, som
också partiellt utdikades. Sedan arbetet med dryga
kostnader pågått en tid, sprängdes bolaget år 1864 i följd af
oenighet mellan de lottägande bönderna och dessas misstänksamhet
mot de obudna »herrarna», hvarpå myren helt och
hållet kom i Hiertas händer. Men ofullkomliga odlingsmetoder
(flåhackning och bränning), okunnigheten om bränn- och
strötorfvens värde och framför allt saknaden af de på den tiden
ännu ouppfunna kalisalterna (Stassfurter-) gjorde affären mindre
lönande. Företaget fick hvila tills ett nytt bolag vågade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
