Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Johola af Erik Stårck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17° KR1K STARCK.
tigarc och gräare husen. Den karga jordmånen tvingar folket
att söka tjäna sin knappa tärskilling på skogskörslor, flottning
eller annan »gärning», och finns ej tillgång på sådant, ja då
står ofta nog nöden för dörren. Skatterna äro orimligt höga,
liksom i flera af Värmlands skogssocknar. Det sista halfseklet
har dock i mångt och mycket medfört en förändring till det
bättre. De notiser man i skilda källor träffar på om dessa
trakters tidigare historia, vittna på ett talande sätt härom. Då
»landsköp» först blef tillåtet, kunde någon handel ej idkas
i Östmark, emedan befolkningen ej en gång kunde köpa
lifsmedel. Nödår omtalas ofta i annalerna, och exempel saknas
ej på att man vid sådana tillfällen måst vädja till
offervilligheten landet rundt.
Hvad som särskildt har satt sin prägel på denna
landsändas öden — i den mån de äro kända — är det finska
folkelement, som i tre århundraden bibehållit sig i dessa
trakter. De yttre konturerna af historien om finnarnas invandring
och deras hårda kamp för tillvaron genom seklerna ha på
senaste tiden genom förtjänstfulla forskningar uppdragits och
gifvit oss ett stycke historia af högsta intresse. Men än mer,
bakom de historiska fakta ha vi fått skymta en sällsamt vild
och underlig värld med sitt folk och sina händelser, med
mörka dåd, bitter tragik och kärf poesi. Här väntar ett
stort epos på sin skald och får väl alltid vänta. Dess
hjältar äro döda, och knappast vet man nu i hvilka holmar
deras ben hvitna; deras björnskallefuror äro fallna eller tomma,
deras öden glömda eller gömda i halfförgätna sägner.1
Men tiden led och vi hade ännu en halfmil kvar till gäst-
1 För intresserade anbefallas följande arbeten om svenskfinnarnas och
speciellt värmlandsfinnarnas historia och lif:
Nordmann, Finnarne i mellersta Sverige (1888), Lönborg, Finnmarkerna
i mellersta Skandinavien (i Ymer 1902), Vikxund, Finska språkets nuvarande
utbredning i Värmland och Grue finnskog (Ymer 1902), Wiklund, Ett besök
i Värmlands finnskogar (S. T. F:s Årsskrift 1895), Åkerhielm, En
antropologisk resa genom Värmlands finnskogar (Ymer 1907), Matson, Fra Solörs
finskog (Norvegia 1902), Bromander, Höslåtter och löfskörd på finnskogen
(S. T. F:s Årsskrift 1901), Bromander, Svedjebruket på finnskogen (S. T.
F:s Årsskrift 1902), Fernow, Beskrifning öfver Värmland, Almqvist,
Uddeholmsverken (1899), Retzius, Finland i Nordiska Museet (1881),
Groten-felt, Det primitiva jordbrukets metoder i Finland. Äfven i Gustaf Schröders
berättelser finnas åtskilliga värdefulla notiser i ämnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
