Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några junidagar i Stora Skedvi af Vilhelmina Samuelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA JUNIDAGAR I STORA SKEDVI. 187
Namnet Skedvi, som också förekommer på en socken i
Västmanland, Västra eller Lilla Skedvi, och under formen
Skedevid äfven i Östergötland, anses komma af de gamla
orden »Skeid» eller »Skede» (= skillnad) och »Wid» ( =
skog). Alltså »skiljeskog». Detta antydes äfven dels af
sockensigillet, som visar älfven med tre skogstrakter, dels däraf
att två af bygdens hufvuddelar bära namnen Ofvanskogs- och
UTSIKT ÖFVER DALÄLFVEN från ÄLFÅSA. E. Eriksson fot.
Utanskogsfjärdingarna. Ett par af de andra heta Bo- och
Nybergsfjärdingarna. Nyberget är oländigare och har väl
ursprungligen begagnats till fäbodar. Numera finnes dock
föga skog; redan så tidigt som år 1640 antecknades, att flera
järnhyttor måst nedläggas af brist på skog till kolning.
På ömse sidor om älfven utbreder sig den svagt
vågformiga Skedvislätten, där marken mest består af uppslamningar
från den tid då området låg under hafsytan. Den har varit
jämförelsevis lättodlad och är också nu en af Dalarnas största
sädesbygder. På vallarna växa blommor i alla färger, en
sak som är långt vanligare här än söderut, och färgprakten
såväl på dessa som på åkerrenar och vägkanter är
utomordentlig. An är ett helt skifte hvitt af prästkragar, än gredelint
af Campanula patula, än brunrödt af det fina, för kreaturen
mycket behagliga Agrostis-gräset o. s. v. Rågen vajar mans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
