Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett litet stycke Norrland af Gustava Svanström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den gamla tings- och marknadsplatsen, som nu bär namnet
Sollefteå köping. Mindre förändrad är bondebygden, och i
det väsentliga går bondens lif där uppe på de breda, soliga
vallarna mellan bergen och älfven i fädernas fotspår.
Minst oförändrad är själfva naturen, trots det att
människorna bygga och bygga. Nedanför Remslenipan brusar
Angermanälfvens sista fors, och detta landskap, sedt från
höjderna med himmelsdagrarnas växlande skiftningar öfver
sig, äger allt hvad Ångermanland har både skönast och
egendomligast.
Men ett stycke Sollefteå finns ännu kvar, det Sollefteå, som
gömmer sig i skogen.
Om en turist en sommardag med ett kartblad i fickan går
byvägen från kyrkan och uppför Hullstaberget, som reser
sig som en rund, mörkfransad nacke mot himlen, ser han
de vida utsikterna mot öster och väster stängas för och
försvinna, tills det endast finns kvar en skymt af fjärrblå berg
mot norr. När också denna är försvunnen, är han inne på
obygdsstigarna,
i den vilda
skogen.
Efter en half
timmes vandring
möter honom ett
ensamt torp,
kalladt Järnberget,
ett litet
nybygge, där
ängsmarken blommar och säden
skjuter upp ur ett
par små
åkerlappar, som skymta
mellan granarna. Tar han sedan en stig till höger, öppnar
sig snart en ödsligt vacker sjö, Spannsjön, där de enda
bebyggarna utgöras af två torpare.
Den ene af dem, Hillbom, har ett par godsint spelande
UTSIKT VID SOLLEFTEÅ.
J. Videll fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
