Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gamla Ystad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAMLA YSTAD.
35
och därigenom har för en eftervärld omöjliggjorts allt
blottande af förhållanden, som man förut borde undersökt. Ystad
har sålunda långt ifrån gått fritt för vandalisering, men värre
kunde det ha varit. Det fanns en period då allt och alla
rasade mot stadens »skräpande byggnader» — man menade
den så kallade klosterruinen, det forna Gråbrödraklostret och
en del korsvirkeshus — och ville ha dem bort. »Stadens
fader» fattade också år 1901 det »raska» beslutet att rifva
Gråbrödraklostrets kvarstående länga — således ej själfva
kyrkan, som fortfarande användes för gudstjänsten — och
uppdela klosterområdet i byggnadstomter. : Lyckligtvis kom
aldrig detta beslut till utförande, utan man har i stället, som
bekant, kommit ända därhän att man våren 1909 börjat
arbetet på dess konservering. Detta är sannerligen ej för
tidigt; redan länge ha de vittrande murarna väntat på en
grundlig renovering.
Gråmunkeklostret i Ystad har en gång spelat en stor roll.
Här idkade gråbröderna sina studier, på samma ställe voro
nunnorna ifrigt sysselsatta med handaslöjd, här bad man sina
böner dagligen och tog emot väldiga belöningar af folket.
Allteftersom rikedomen tilltog växte brödraantalet och
byggnaderna i proportion därtill; slutligen ägde lysande
sammankomster inom det andliga ståndet rum i de väldiga salarna.
På den tiden fanns det flera byggnader än nu. Knappast
hälften står ännu kvar. Man ser emellertid tämligen tydliga
spår efter murarna eller rättare sagdt grunden till murarna af
de andra byggnaderna, som nu äro borta, och det är
därigenom man fått kännedom om gråmunkeklostrets grundplan.
Det allra äldsta partiet af klostret är tillkommet år 1267,
då »Guds lille fattiges» från Assisi efterföljare,
franciskanermunkarna, lade grunden till själfva kyrkan, som således är
den del, omkring hvilken så småningom hela det stora
byggnadskomplexet sedan uppvuxit. De egentliga initiativtagarna
till arbetet voro riddaren Holmger och hans dygdädla maka
Catherine. Dessa båda bekostade också uppförandet.
Det var emellertid ej hela den nuvarande kyrkan, som då
uppfördes i ett slag, nej, det var endast en liten början till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
