Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trollhättan-kanalvägen genom sjöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
ADOLF LUNDH.
grönblå djup, öfver grundens ljusa botten, och fyrarna stå
som hvita prickar mot strändernas och holmarnas klippor och
skog. Mariestads kyrktorn reser sin spira öfver uddens träd
toppar. Ett kort uppehåll för att taga ombord några
passagerare, så bär det vidare ut på den solbelysta, glittrande
vattenytan, in genom det trånga sundet vid Torso och ut i
viken, som speglar de grå slussarna vid Sjötorp.
Vattnet, grumligt och gulhvitt, forsar in i slusskammaren,
lyfter tum för tum i höjden, stiger med en vaggande, kokande
rörelse, fyller det trånga rummet med ett doft brus. Som
en stor, hvit svan mot sluttningens löfverk höjer sig den vackra,
smäckra båten uppåt i solskenet. Vänerns speglande yta
tilltager i storlek, horisonten liksom vidgas, växer. Däcket är nu
helt omgifvet af björkarnas lummiga kronor, bladen hänga
orörliga utan minsta dallring, en reslig fura hotar med en lång
knotig jättearm som om den ville gripa oss. Högre och högre,
afsats efter afsats lyfter slussen. Tänk om dammluckorna gingo
sönder, om bommarna brusto för trycket, och den vackra, hvita
svanen vingbruten tumlade ned från höjden, vräktes från
afsats till afsats för att krossas mot klippbädden där nere!
Ingen fara! Slussportarna hålla nog, granitväggarna äro
sprängda i berget, mejslade ur klippan, starka nog att famna
pansarflottor, om endast utrymmet medgåfve. Nu glida vi
in i den öfversta slussen på kammen af åsen, högt öfver
trädtopparna. I djupet breder sig Vänern med skogklädda
öar och holmar öfver glittret, och i den oändliga, blånande
rymden leka solstrålarna i dallrande strimmor.
Skogen glesnar, lämnar plats för frodiga ängsmarker,
bördiga åkerfält, vidder med mörka, förtonande åsar bortom
horisonten. Lyrestads kyrka skymtar bakom resliga almträd,
och rödstrukna stugor och gårdar titta fram mellan
dungarnas grönska.
Terrängen blir mer och mer kuperad. Åsarna rycka
närmare. Träden växa stora och lummiga. Kanalen smalnar,
dess breda bank höjer sig småningom många meter öfver
den kringliggande marken. På ena sidan sänker sig en
dalgång, och ledd under själfva kanalens botten går en lekfullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
