- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1910 /
230

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ficherströms resa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23°

H. FRÖDING.

Ü, douce tranquillité d’une åme calme et paisible,
je t’invoque.

utbrister han först på franska. Därefter fortsätter han på ren
svenska: »Tysta hydda, afskild från världens buller, från vekliga
lättingars skrål och från den stolta nedrighetens fåfänga fjäs! Jag
lärer aldrig glömma den förnöjelse jag här smakat.» Och slutligen
uttrycker han den önskan att själf en gång finna någon dylik vrå,
långt ifrån de storas petitesser och de klokas dårskaper, i sällskap
med naturen och vänskapen, under »lagom» lycka i en nyttig
lefnad bland bygdens folk.

Hvilka fulltoniga återljud här på den lilla mälarholmen af
Rousseaus epokgörande natursvärmeri vid Genèvesjöns stränder!

Jakten, som Fischerström lämnat, var ej svår att med jullen
upphinna. Den flöt stadigt som jorden, förklarar han. Länge
hade strängnäsdomens torn skyldrat för resenärernas ögon, då
klockan ii plötsligen en kanonad af 128 skott hördes från detta
håll. Det var, förstås, efter tacksägelsen för den nyfödde prinsen,
Karl Gustaf, hertig af Småland, Gustaf IILs yngste son, som
snart därefter dog. Att en härlig utsikt nu erbjöd sig inåt den
närbelägna Görsingefjorden, vill man gärna tro; mindre troligt
däremot, att man »långt bort öfver fjärdarne» såg Västerås
domkyrkotorn såsom en fullkomlig obelisk uppresa sig vid den blå
horisonten. Då denna stad ligger på nära fyra mils afstånd och
därtill är skymd af Mälarens många öar, måste man ovillkorligen
här med den sagolystne paschan invända: »Vän Huckaback, jag
tror du ljuger!» Nu hade det emellertid alldeles mojnat af, så
att man måste använda årorna för att ändtligen taga sig fram till
Strängnäs. Efter att ha med trumpeten bebådat sin ankomst,
lade kaptenen till i den så kallade hamnen; alla stego i land,
skepparen för att aflämna några paket och de resande för att
se sig om.

Fischerströms historiska och statistiska uppgifter om staden
kunna vi förbigå. (Domkyrkan fick han ej se, ty denna var
stängd.) Ett par anmärkningar rörande gatulifvet må däremot
återges.

På torget hade han ett lyckligt möte med ett par fruntimmer,
som utan tvifvel voro stadda i visitärenden. Så mycket han kunde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:57:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1910/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free