Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denne Eskil blef ärkebiskop år 1139, och slottet kan
således räkna sitt ursprung från midten af 1100-talet.
Bergsknallen var fordom en plats använd för vårdkasar,
liksom så många andra berg utmed kusten. Bexell
nämner att stadens namn — Varberg, som under medeltiden
skrefs Wardberg, men, liksom senare, äfven Wardbierg,
Warbierg och Warbiergh — antingen kan härledas från
två i stadens grannskap belägna berg, »Wårdberg»
kallade, eller ifrån slottet, som från berget skulle »wårda» den
kringliggande nejden.
Det ena af nämnda berg ligger vid Ranelid, strax söder
om staden, och det andra norr om staden i Lindbergs
socken. Andra berg med samma uppgift heta Varberg,
såsom Stora och Lilla Varberg i Eftra socken sydost om
Falkenberg.
Att Varbergs slott blef ytterligare befästadt, finna vi hos
Hwitfelt, som säger: »att sedan Konung Eric Glipping år
1286 blifvit mördad, hafwa hans mördare begagnat
War-berg såsom en tillflyktsort, den de ytterligare befästat.»
Flera andra fornhandlingar omtala slottet, och det synes
under 1300-talet vid flera tillfällen ha spelat en icke
obetydlig roll. Då den anklagade Nils Sture år 1566 stod
inför Erik XIV:s nämnd, var en af anklagelsepunkterna,
att fästningsarbelet i Varberg genom hans försummelse
blifvit lillbakasalt.
Fästningen utgjordes under medeltiden af den nuvarande
borggården omgifven af murar och vallar, men
förvandlades under Kristian IV:s regering till en bastionerad fästning.
Denne konung, som var en stor älskare af
byggnadskonst, har efterlämnat ett märkligt minne: han lät i
början af 1600-talet uppföra en, nu till större delen igenrasad,
snäckgång inuti vallarna vid Grå-Munken från fästningens
grundvalar upp till de öfversta batterierna. Den kallas
Kockenborg och påminner starkt om det af samme konung
i Köpenhamn uppförda Rundetorn. En annan mindre
gång i yttre vallen leder till två rum i Hvita Munken, af
hvilka det inre får sin knappa belysning genom en ytterst
smal öppning i taket, och det yltre genom tvenne
skottgluggar. Dessa rum skola ha begagnats af konung Karl
XII till förmak och sängkammare.
Att liera nybyggnader och reparationer esomoftast
gjordes, visa en del inskrifter å byggnaderna samt årtal på
hvalf och öfver dörrar, t. ex. »1612» (Mellanhvalfvel),
»C. XI» och »1692» öfver en port o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
