Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver saltiga grässavanner, ruska i den blankgröna blasten
på frodiga sockerbetor. Och mönsterladugården på
Svar-tingtorp där ute på slättens rymmer en af de finaste
kreatursbesättningar i hela vårt land. Föreställningen om »det
lätliga Småland» får sig här en sjungande örfil.
Nu taga vi, i stället för att följa landsvägen nedåt Aby
socken, från Svartingstorp en afväg för att bese de båda
f. d. Posseska egendomarna Björnö och Stäflö vid själfva
sundet. Till och mellan dessa är utlagdt ett helt system
af mestadels snörräta vägar, med vinkelräta korsningar
ocli knän — mer egendomligt än vackert. Den långa allén
till Björnö är emellertid ståtligt förnäm. Framme vid
egendomen, som öfverskuggas af härliga gamla träd och ligger
utmärkt vackert vid sundet med utsikt både öfver Öland
och åt den stora skogiga, i sundet utlöpande halfön
Skägge-näs, träffa vi vid själfva porten ett par synbarligen mycket
gamla grindstugor eller dylikt i en högst egendomligt lustig
— kanske också intressant -— arkitektur. (Beklagar att
min kamera här strejkade!) Själfva hufvudbyggnaden, en
nyare tids banala skapelse, någonting af hyreskasern eller
byggmästarvilla af trä, svär bastant emot omgifningen. Så
mycket mera vederhäftiga te sig ekonomibyggnaderna.
Ladugårdar af grårappad sten med romanskt hvälfda fönster
och af ålder svartnade halmtak. Utrymme finns här för
många kräk, och det behöfs också. Staten har nämligen
i senare tid här inackorderat sin från Ottenby förflyttade
remontdepå. Har du tur, kan du på din färd genom Björnö
gröna ängder få se »de tu hundrade fålar i bet gå».
Från Björnö hinna vi snart till Stäflö. Båda
egendomarna voro fordom förenade i samma hand med Stäflö
såsom hufvudgård. Possessionen var då ganska betydande,
Ännu i medio af 1800-talet utgjorde Stäflö omkring 40
mantal. Jämväl bär brände och härjade danskarna under Juel.
Enligt Karl Gustaf Tessins dagbok, betitlad »Tessin och
Tessiniana», skall vid midten af 1700-talet hit hafva förts
en främmande högförnäm gäst, en markgrefvinna af
Bayreuth, Dorotea, som fallit i sin gemåls onåd för en något
skandalös kärlekshandel, hvarför han i 16 år hållit henne
fången, till 1734, då hon utgafs för död och i hemlighet
fördes till Sverige. Sina sista lefnadsår tillbragte hon på
Stäflö under namn af öfverstinnan Zeidewitz,
I motsats till Björnö har Stäflö en ståtlig, sloltslik
huf-vudbyggnad. I fasaden åt sjösidan åro inlagda motiv af
del gretliga Posseska vapnet. Den motsatta sidan företer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
