Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till den sköna Katarina Stenbock — det berättas, att den
redan trolofvade flickan sprang och gömde sig, då kungen
kom. För att återgå till vår stad — därifrån man med
ångslup bör göra en utflykt till Torpa, som har ett ailägg
i det gamla »jaktslottet» Brunnsnås, hvilket äger ett
förtjusande läge vid foten af Åsakullen och därifrån hela den
pittoreska staden aftecknar sig på det fördelaktigaste —,
blef denna genom reduktionen år 1680 indragen till kronan
på nytt, men hade svårt att utveckla sig. För pestens skull
flyttade Göta hofrätt i oktober 1711 till det för sitt friska
läge bekanta Bogesund, men återvände redan i början af
följande år till Jönköping. Ar 1741 anhöllo invånarna
genom en deputation hos »Hulda och Huldrika Landsens
Moder» att få utbyta det historiska stadsnamnet mot —
hennes eget, hvilket beviljades af riksdagen. Staden fick
ett krönt U i vapnet i stället för sitt gamla B, som för
öfrigt också var krönt, och »den så mycket afsigkomnc
Staden» erhöll därpå nya nådiga privilegier af 1743 i5/8 med
det i knallebygden viktiga medgifvandet, att liksom
konkurrenten Borås »njuta en fri gårdfarig oxe- och
victualie-handel», hvilket synes ha varit ett medel till utveckling.
»Skålknallarnes» tid, som man tror ha börjat redan på
1300-talet, var redan förbi — nu gällde det hela oxdrifter.
Emellertid härjades staden den 27 februari 1788 af en
svår eldsvåda, som synes rört ömma hjärtan äfven i
huf-vudstaden, ty Carl Mikael Bellman strängade sin lyra till
ett klagokväde. Dock hann Andreas Winbom att före
branden disputera pro gradu med en »Dissertatio de
Ulricæ-hamn* (Ups. 1782) — dylika afhandlingar för »graden»
före-kommo emellanåt på 1700-talet och beträffande enstaka
kyrkor så sent som ännu på 1850-talet. En ny eldsvåda
härjade den 25 september 1897, och särskildt efter denna
brand ha nya stadsdelar tillkommit och blifvit bebyggda,
kraftig elektrisk belysning införd på gator och torg samt
ett nitiskt arbete nedlagts på den lilla vackra stadens
förskönande, bekantgörande och utveckling. Genom det efter
stor måttstock utförda sanatoriet hoppas man på stark
tillströmning från södra och mellersta Sverige samt att en hel
del tillfälliga gäster skola stanna och växa sig fast i den
hälsosamma och behagliga staden. Ulricehamn förfogar
öfver en stor ägovidd på östra stranden af Asunden och
har nyligen inköpt en betydande areal intill den förra för
att sålunda kunna tillgodose alla kraf samt befordra
bosättning och bebyggande. I industriellt hänseende är staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
