- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1911 /
140

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dervid något löfte, såsom att vinna det eller det landet,
dräpa den eller den kämpen, röfva den eller den jungfrun,
eller ock lifvet tillsätta; och sedan löftet var gjordt, offrades
kreaturet. Sade man fordom tid i Israel, när man gick
bort till att fråga Gud: Kom, låt oss gå till siaren; så torde
de gamla Södermanlänningar hafva sagt: Låt oss gå till Strengnäs,
att stränga oss vid löften och blota Gudarna. Härutur
torde man nu lätteligen hitta igen Strengæ, Strenghia näs
eller Strengnäs. Jag är intet ensam om denna mening.»
Ännu en tolkning af namnet försökes under 1700-talet af
den lärde historikern Lagerbring, som skrifver: »Strängnäs
torde fått sitt namn av stränga, räfsa hö tillsammans och
breda det ut till torkning, vartill stället kanhända tillförne
tjänt, innan där blev stad.» Hallmans tolkning har
godtagits och upprepats af senare författare.

År 1910 har vår förnämsta auktoritet på de svenska
ortnamnens område, prof. Noreen, offentliggjort sin tolkning:
»Av näs i sjöar ha sina namn Strängnäs, där sträng
förmodligen syftar på strömfåran mellan fastlandet och Tosterön.»
Sträng har kunnat betyda (såsom ännu på sina håll
i Norge) strömfåra, strömsättning, strömdrag. Ordet är vårt
vanliga sträng i fiolsträng, åkersträng (ungefär = teg) m. m.

Det är sannolikt, att detta strömdrag utanför Strängnäs
nordöstra udde varit den första lockelsen för människor
till denna plats. Fiskaren, som här fann öppet vatten
nästan hela vintern och rik tillgång på fisk, kunde här
länge dröja, och jägaren drefs hit af sin instinkt; ty här
vid strömdragets isfria yta hade sjöfåglarna på sin flyttningsfärd
mot norden en af sina stora hvilostationer. Men hur det
kom sig, att denna ort senare blef en hufvudort för
Södermännen, deras förnämsta offerplats, tingsplats och
marknad, är ej lätt att säga. Den närmaste trakten är ej
särdeles bördig. Stora, ödsliga skogstrakter gränsa i väster
till staden. Men den är omgifven af bördiga och tidigt
odlade Mälaröar, den stora Selaön, Tosterön, Aspön och
de nu en väldig halfö bildande forna öarna Vansö och
Fogdö.

Mycket tidigt har ock förbindelseleden mellan Södermanland
och Uppland gått öfver detta näs. Sundet mellan
Södermanlands fastland och Tosterön är här endast 400 m
bredt och Aspön skiljes från Upplands fastland endast
af det smala Agnösund. Sedan de svenska smårikena
kommit under Uppsalakonungens välde — en tilldragelse,
som bevarats i människornas hågkomst genom sagan om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:57:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1911/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free