Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kungagrafven upptagna regalierna, som legat i Karl IX:s
ocli hans andra gemål Kristinas kistor, samt äfven
domkyrkans arkiv.
Väster om kyrkan ligger det nuvarande domkapilelshuset.
Äfven det är en mycket gammal medeltida byggnad, men
har under tidernas lopp undergått så stora förändringar, att
knappast mer än grunden förråder dess höga ålder. Det
har under långa tider hyst domkyrkoskolan, därefter länge
trivialskolan, från år 1667 på öfre botten domkapitlet, som
då flyttade dit från domkyrkans öfre sakristia; år 1848
flyttade det till dess nedre våning, där det fortfarande har
sin lokal. Sessionssalen är prydd med en intressant rad
af biskopsporträtt ända från Karl lX:s biskop, Petrus Jonæ,
till våra dagars stiftschefer.
Det tredje medeltida huset ligger öster om domkyrkan.
Det är det nuvarande läroverkshuset. Dess nuvarande
utseende daterar sig från år 1864. Prof. Scholander hade
utfört ritningarna till restaureringen. Men redan långt förut
hade byggnaden blifvit beröfvad det mesta af sin
medeltida prägel. Den höga och smärta stommen återstod, som
nu fick en götisk dekoration med trappgaflar och små
torn efter tidens föreställning om delta medeltida
byggnads-skick. Denna byggnad, som uppfördes i slutet af
1400-talet af den mäktiga kyrkofursten Konrad Kogge — hans
vapen, två vallarhorn, sitter ännu i västra gafveln — var
ett medeltida läste till försvar för domkyrkoområdet.
Jordvåningens ännu bibehållna hvälfda salar är nästan det enda,
som påminner härom. En på murade pelare hvilande
täckt gång förde från denna förborg till domkyrkans
nordöstra utsprång (den öfre sakristian). Den igenmurade dörren
synes på domkyrkans vägg. Efter Västerås riksdag 1527,
då kyrkans män förlorade sin medeltida maktställning, hade
denna borg mistat sin betydelse. Biskoparna sutto där
kvar på konungens nåd, men hade ej längre bruk för något
krigsfolk i jordvåningens hvalf eller för biskopshusets
kanoner. Och det dröjde ej längre än till år 1556, förrän de
måste Hytta härifrån till en vida anspråkslösare bostad vid
den södra kyrkomuren. Konungens fogdar togo slottet i
besittning, och det fick sannolikt förfalla. Men en stor
sal i denna borg, belägen åt öster två trappor upp, har
märkliga saker att förtälja. Dess gamla namn är rikssalen,
enligt den af en ännu bevarad inskriftstafla från midten
af 1700-talet (förvarad på fornsalen) bestyrkta traditionen,
att på detta rum korades den 6 juni 1523 Gustaf Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
