Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böndernas likgiltighet för den gård, på hvilken de bo, lar
sig tvärtom ofta så påfallande uttryck som på en plats i
Jämtland, som jag besökte för ett par år sedan. Där brydde
man sig ej ens om alt när man slagit hål i en fönsterruta
sätta i en ny. Man menade att det skulle bolaget i alla
fall bekosta, om man blott väntade tillräckligt länge. Under
sådana förhållanden var det ju onödigt att själf göra sig
omak därmed, och under tiden hjälpte man sig med att
stoppa igen hålet med en trasa för att utestänga kölden
och snön under vintern. Så förslöar bolagsväldet folket.
Alt jordbruket på sådana hemman ej bedrifves vidare
intensivt säger sig själft. Detta resulterar ofta däri, att
såsom på Olinskog tvenne f. d. bondgårdar måste
sammanslås för att kunna föda en familj.
Nästa morgon bar det åter af mot norr. Under de första
8 kilometerna blef vägen äfven nu mycket besvärlig. Den
förde öfver ytterst ojämn och blockrik moränmark, som på
långa sträckor var öfversållad af vindfällen. Det hade nu
blifvit strålande vackert väder och solen stack på
ordentligt. Myggen började också blifva kännbar. Vid
middagstiden nådde vi den s. k. Dammen, där en bro ledde öfver
en å, hvilken flyter mot norr till Härjeån och Ljusnan.
På andra sidan låg en gammal tom fäbodstuga. I den
gjorde vi upp eld och kokade oss litet choklad.
Medan vi voro upptagna med denna lofliga
sysselsättning hörde vi plötsligt en getbjällra och röster utanför. Vi
tittade ut ocli fingo se en gubbe och en gumma jämte
en häst och en get. Det var fäbodens ägare som från sitt
hem i byn kommo bit upp. De skulle stanna här en vecka
för att slå af några skogsängar. På hästen hade de klöfjat
en del proviant och geten hade de tagit med för mjölkens
skull. På vår begäran fick den nu också lämna ett litet
bidrag till vår middag.
Nedanför Dammen störtar sig ån utför ett stup ned i en
djup och tämligen lång ravin. Den torde emellertid lika
litet som någon annan dylik företeelse i vårt land vara
en verklig kanjon, d. v. s. uteslutande utgräfd af det
rinnande vattnet. Snarare är den en rämna i berggrunden
som senare af vattnet blifvit något vidgad.
Norr om Dammen blef vägen bättre, ja rent af förträfflig.
Den följde nu en rullstensås, och marken blef därför torr
och slät. Man kan knappast öfverskatta rullstensåsarnas
belydelse som kommunikationsleder i våra moränområden.
De gå som naturliga bankar af torr och jämn terräng fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
