Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
makt af landshöfdingeämbetet utverkas för en
sokne-träd-gårdsmästare, den han tillförne skickat till Stockholm att
undervisas i konsten. Sibiriska ärteträdet war det första
af de främmande, som begynte bära frugt och hwartill frön
året därefter lämnades till större delen af soknemännen.
Ar 1771 bar ett äpleträd frugt i trädgården nedför Skellefta
Prästgård och war det första äple, som wuxit i Westerbotn.
Ar 1777 buro redan fem äpleträn god och välsmakande
både sommar- och winterfrugt, hwaribland det ena öfwer
1,000 äplen. Et Catrinplommonträ blomstrades och både
hasslar och oxelbärsträn buro frugt.»
Väl gingo dessa med så mycken omsorg planterade träd
ut under 1784—85 års ovanligt stränga vintrar, »då rötterna
långt fram på sommaren stodo i frusen jord». Men tanken
var väckt, väg visad för trädgårdsodlingsmöjlighet här i norr.
Bättre gick det med potatisen! På prosten Högströms
begäran skickar Commers-Collegium 1772 liere tunnor hit,
som gifva god afkastning. Premier uppmuntra till odling.
Ar 1774 erhåller »socknemannen Olof Eklund i Tjärn en
silfversked för potatoesplantering.»
I allt en föregångsman, afvisar han icke i snäf ortodoxi de
yttringar af folkfantasien, som gå under namn af vidskepelse.
Vår urkund anför ett bref från kronolänsman Carl Björk
till kyrkoherde Högström, då han vistades vid riksdagen.
Brefvet hade följande innehåll.
- »Den 24 Decemb. 1755 kl. emellan 4 och 5 om
morgonen, när Soldaten Grubbs hustru här i Sunnanå skulle
gå i sitt fähus och kom några steg ifrån förstufwubron
fick hon se som en lysna på himmelen och däruti twägge
menniskjor, den ena som en karl och den andra som et
fruntimmer, hvilka emot hwarandra fäcktade med hwar
sitt eldbloss uti handen, hwaraf hon ej annat under
fäk-tandet kunde se än att gnistorne fallit ned på dess
fähus-och kornladu-tak.
I förstone har qwinnan haft öfverwigten, men måste
sen begifwa sig undan, då de farit söderut, hon före och
han efter tills skogen kommit hustrun och dem emellan.
Deras klädedrägt kan hon ej så wisst säga om; men at
qwinnan haft stora och höga bröst, som warit bara, smal
i lifwet och nog hwid nederikring, som orden lydde. Under
detta fäcktandet, som påstått ungefär 8 å 9 minuter, war
stilla wäder och mulen himmel.
Skellefta den 2 Jan. 1756,
Carl Björk.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
