Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningsrätten är uppköpt på 20—50 år. Det finns blott några
få bönder, som ännu äga sin skog. Så är skogen, bondens
värdefullaste egendom, för lång framtid i främmande hand.
Staten skänkte den vid afvittringen åt bonden såsom
häf-stång för odlingen. Nu är dess stöd undanryckt det unga
jordbruket, när det som bäst behöfdes. Kanske äro
skogs-köpens nuvarande följder än mer förödande än själfva
hem-mansköpen. Hemmansköpen utestänga odlingen från
bolags-jorden. Illa nog, då denna ofta är den äldsta och bästa
LAPSKT NYBYGGE PÅ STRÖMSNÄSET, MALÅ.
bondejorden. Men dessa fullständiga skogsköp lägga en
hämsko på allt jordbruk.
En blick på skogsköpens historia visar oss statens roll
af tredje man i affären. Lappmarkslagen eller
utsynings-lagen ställer all enskild skog i Lappland under statens
kontroll. Bondens årliga afverkning utstämplas efter en af
jägmästaren för hvarje hemman uppgjord hushållsplan.
Meningen är tydligen att skydda skogens bestånd. Lagen är
god. Men det beror åtskilligt på tillämpningen också.
Skogens värde för bonden bestämmes naturligtvis af den årliga
afkastningen. Nu är det ett faktum, att de gamla
hushållsplanerna för bondskogen medgåfvo endast obetydlig årlig
afverkning, ofta blott några hundra träd för en hel by,
fastän skogsmarken var milsvid. Skogens faktiska värde
var då mycket litet för bonden. När så bolaget ville köpa
19 Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
