Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mora och Sollerö; genom de å dessa blad använda färgerna för vatten, skog och vägar ha kartornas läsbarhet i högsta grad förhöjts.
Öfver det återstående streckade området finnas ännu icke några som helst topografiska kartor; den som ämnar besöka de trakterna får hjälpa sig fram med de öfversiktskartor, som Svenska Turistföreningen eller annan enskild företagsamhet utfört.
H. Byström.
• • • • • •
RIKSRÖSET KOLTAJAURE.
När undertecknad jämte norske kaptenen, nuvarande generalmajoren O. Strugstad år 1896 verkställde uppröjning af gränsen mellan de på den tiden förenade rikena samt eftersyn af riksrösena mellan Sulitälma och Sveriges nordspets, syntes det oss egendomligt, att intet gränsröse utmärkte den punkt, där svenska, norska och finska gränserna stötte tillsammans.
Det gamla riksröset Kuokimuodka, hvilket alltid angifvits såsom betecknande Sveriges nordspets, låg ingalunda på denna punkt, utan längre norr ut på gränsen mellan Norge och Finland. Det hade på intet sätt med Sverige att göra. Den punkt, där svensk-finska gränsen träffar den norska, var heller ej utmärkt. I stället stod ett stycke in på svensk mark en liten obetydlig stenhög med en flat hjärtsten och en liknande på finsk sida, båda ditsatta efter freden i Fredrikshamn på hvardera sidan af den lilla bäcken Radjajokk, som utgör aflopp för den på norskt område belägna sjön Koltajaure, hvilken når precis fram till den punkt, där gränserna stöta ihop. Därjämte hade å finsk sida, sannolikt 1888, uppbyggts ett fyrkantigt cementeradt rös med en huggen gränssten. — På ett afstånd från hvarandra af 60—70 m. stodo alltså fyra gränsrösen, som ansågos utmärka den punkt, där de tre rikenas gränser sammanstötte, af hvilka rösen dock intet stod i denna punkt.
Min norske kamrat och jag föreslogo vederbörande regeringar i de förenade rikena, att sammanstötningspunkten mellan de tre rikena skulle utmärkas med ett gemensamt större riksröse, hvilket borde byggas på ett grund invid stranden af sjön Koltajaure. Förslaget vann regeringarnas bifall, och äfven den ryska var med på saken, så mycket hellre som 1897 en gränsröjning skulle äga rum mellan Norge och Ryssland, hvilken komme att afslutas vid här nämnda punkt.
Vid sistnämnda gränsröjningsförrättning befunno sig befullmäktigade både från Norge och Ryssland samt arbetsfolk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
