Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två dagar i automobil af GUNNAR ANDERSSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ännu mindre. Man får äfven mycket blandsäd. Här
och där i byarne finner man äfven fruktträd. Man
kan väl säga, att man fråntagit den bergiga marken
härstädes allt hvad den kunnat bortmista, ty säkert
återstå nu alltför få fläckar som kunna odlas. Den
goda jordmån består till det mesta af svart mylla,
åkerjorden afdelas i tvenne delar, är väl dikad, samt
är äfven väl plöjd, harfvad och vallad. Men kan man
därför säga, att södermanlänningen är mer än en duktig
bonde? Det är ingen omväxling, trädesjorden nyttjas
ej på bättre sätt, hvilket skulle vara ganska lätt;
icke eller ser man där någon ängförbättring, såsom
i Helsingland, foderväxter sågs icke, och bördiga
betesmarker upptagas ej till åker. Allt vittnar,
att saken går sin gamla vanliga gång».
Nu äro vi vid Åby, men det är roligare att äta i
Trosa och de 7 km. dit ned taga ju blott ett tiotal
minuter. Alltså fara vi dit. I samma stund, som vi
öfver den näpna lilla bron åka in på det trefna
stadshotellets gård, börjar dagens enda kraftiga
skur; det var ju tur. Det är en ofantlig hemtrefnad
öfver de små svenska landsortsstädernas gamla hotell,
med sina låga rum, sina hederliga smörgåsbord, stora
brännvinsglas och välvilliga människor, och Trosa
har dess bättre ännu icke tagit något stort lån att
amorteras på 40 år för att resa ett »fullt tidsenligt»
stadshotell. Trosa, gör ej det utan låt oss ha kvar
det gamla hederliga huset vid torget!
Rundtur utmed ån, besök vid hamnen, där en kalf
utlastades, glädje öfver det förtjusande partiet
med de gamla gårdarna längs ån och syrendoften utmed
denna, vykortsköp och så voro vi färdiga att mätta,
tacksamma och förnöjda kl. precis 1 e. m. ånyo sätta
oss till ro i vår stora automobil, som nästan helt
fyllde gatan.
Nu kom den första förtreten. Vi rådgjorde med
stadens sakkunniga, poliskonstapeln m. fl., om vi
icke kunde fara landsvägen rakt västerut, förbi
det Ankarcronska godset Tureholm samt vidare öfver
Västerljung fram till stora kungsvägen. Men den var
oblidkeligen förbjuden. Traktens godsägare, om man
undantager konungen på det närbelägna Tullgarn, ha
ännu icke skaffat sig automobiler och därför stretar
lokalintresset emot. Dock, det kommer att gå som i de
gamla striderna mot järnvägar och velocipeder. Bland
de skäl, som under de långa debatterna om huruvida
järnvägar skulle få byggas i Sverige eller icke,
framfördes mot desamma af lysande representanter för
svenska folket, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
