Svenska Turistföreningens årsskrift / 1912 / 36 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra gamla allmogehem af JOHN ÅKERLUND

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BOHUSGÅRD.

Förf. fot.

gårdarna se varmare ut och bli liksom mjukare i
formen. När vi så vandra genom skogar och öfver
odlingsbygder syns det, att husen i skogsgårdarna
ofta ligga spridda, men på slätten oftast slutna
mer eller mindre kring en plan. Där ger nämligen
icke skogen skydd för vindarna, utan husen få
skydda arbetsplatsen, gårdsplanen. Härnere syns
också huru skogsfattigdomen bringar fram andra
byggnadssätt. Blott en stomme af stolpar bär upp
särskildt ladugårdsbyggnader och bodar, medan
fälten emellan fyllas af klufna stockar eller i
senare tid sågade bräder lagda mellan stolparna och
med ändarna infällda i dem, s. k. skiftesverk. I
kalkstensbygderna, särskildt i Västergötland, göras
gjuthus; det är väggar stampade af kalkbruk med sten
uti. De slammas hvita, och här i den lummiga
ljusa löfträdsgrönskan är det hvita vackert, som
det aldrig blir i dunkel barrskog. Söder om dessa
odlingsbygder kommer i Småland och delar af landskapen
däromkring det sydsvenska höglandet med berg och skog igen,


SMÅLANDSSTUGA. Förf. fot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>