- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1912 /
47

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om svensk bygdeforskning af SVEN LAMPA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans stora intresse. Men han leddes icke i fråga
om dessa saker in på en del villovägar, som
öppnade sig för många af hans samtida. Härtill
var hans iakttagelseförmäga för skarp, hans
verklighetssinne för utprägladt. De skånska
folkdräkterna t. ex. beskrifver han på ett äfven för
vår forskning fullt tillfredsställande sätt. Rättvist
och utan öfverdrifter bedömer han i Västgötaresan
den kloke mannens ganska ihåliga konst. Och man
tycker sig finna ett mildt leende hos skildraren,
då han talar om allehanda fornsägner; t. ex. om den
beryktade »ättestörtan» på Häckla vid Halleberg: »här
säges de gamla Göter hafwa bråstört sig utföre, och
hissat segel åt Odens Ö, utan att tänka på återresan
då allting icke mer wille gå dem i lag eller då de
blifwit trötte wid werld och lefnad. Gamla werlden war
enfaldig» o. s.v. – En sådan »lekande penna» har Linnés
lärjunge Kalm, enligt hvad han själf klagar, icke
hunnit bruka i sin reseskildring) från Västergötland
och »Bahuslän» (1742); men orätt är att därför ställa
honom i skuggan, ty i omsorg och vederhäftighet kan
han fullt ut mäta sig med mästaren.

Såsom redan påpekats, gick emellertid – trots de
nämnda praktiska synpunkterna under Frihetstiden
och trots det inflytande, som Dalins mera
rationalistiska ståndpunkt inom historien utöfvade –
den bygdebeskrifvande forskningen ännu i mycket på de
sedan gammalt anlitade banorna. Landskaps-, härads-
eller stadsbeskrifningarna äro värdefulla i sina
uppgifter om fakta, men fantastiska i sina historiska
undersökningar och sina förklaringar, där hvarje löst
framkastadt antagande blir hållet för godt eller rent
af anses bevisadt. I denna anda skref en fornforskare
som Rhyzelius sina arbeten om forna kloster och borgar
i vårt land (1740, 1744), och hans efterföljare voro
många, särskildt bland intresserade präster.

Faran af att lita till dessa författares utredningar
ligger i öppen dag, och dock har så skett ända till
senaste tid. En nyare öfversikt af Värmlands topografi
meddelar, att Eks härad fordom hetat »Hökeshara»,
Grums härad »Gromers Hundari», Säffle »Sifhälla»,
trots det lätt tillgängliga arbeten innehålla
de äldsta kända formerna: Ekeshärad, Grums härad,
Säffele
. Därsammastädes göres tämligen på allvar »Tori
Jotun af Vermö» till grundläggare af Torsby gård,
och om hans sannolika grafplats får man besked. I
uppsatsen redogöres så för orternas öden under Olof
Trätäljas eller Harald Hårfagres tid. Därom vet man
nu ingenting, men läromästaren för förf. har varit
den gamle Fernow, han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1912/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free